EU:s toppmöte om cancer som hölls i Stockholm den 1 februari handlade om att skapa jämlik cancervård inom hela EU. Ändå lyftes inte Sveriges framgångar i kampen mot sjukdomen.

– Ett missat tillfälle, säger Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen.

Huvudtemat för konferensen var att lyfta fram ojämlikheter i cancervård och förebyggande av cancer i hela EU, under titeln ”Rättvisa, excellens och innovation – modern cancervård för alla”.

– Alla människor i EU, var de än bor, bör ha samma möjligheter att förebygga, bli behandlad för och överleva cancer”, sa EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides i sitt inledningstal.

Hon kallade cancer ”en av vår tids största hälsoutmaningar” och pekade ut lungcancer specifikt som ”den överlägset vanligaste” dödsorsaken i cancer. Hon hänvisade också till EU:s cancerplan, som inkluderar mål att ha en tobaksfri generation till år 2024.

– Det som är ännu mer oroande är den tvåfaldiga skillnaden i cancerdödlighet inom EU. Mellan och till och med inom länder varierar dödlighet, riskfaktorer och tillgång till vård enormt, beroende på socioekonomisk status, kön eller ålder, sa Kyriakides.

Stora skillnader mellan EU:s länder

Skillnaderna som Kyriakides nämner syns till exempel i lungcancerfrekvensen i Ungern och Sverige. Män i Ungern – landet med flest fall av lungcancer i EU – löper mer än tre gånger så stor risk att utveckla lungcancer än män i Sverige, som har EU:s lägsta förekomst av lungcancer bland män (45 fall/100 000 i Sverige vs. 140 fall/100 000 i Ungern).

Enligt den senaste Country Cancer Profile, publicerad av EU och OECD, är Sveriges lungcancerfrekvens (sju procent) hälften av EU-genomsnittet (14 procent). Dokumentet hänvisar också till att Sverige har minst antal rökare i EU.

– Det är förbryllande att Sveriges resultat mer eller mindre ignorerades på EU-konferensen. Som värd för detta viktiga toppmöte och som ordförandeland kunde Sverige ha hjälpt till att inspirera resten av Europa om sätt att minska dödsfall och lidande av denna fruktansvärda sjukdom. Det var verkligen ett missat tillfälle att sprida kunskap om Sveriges erfarenhet, säger Patrik Strömer.

Snus – ett verktyg för att minska lungcancer

Strömer tillägger att det är extremt olyckligt att EU:s hälsovårdstjänstemän och svenska regeringsrepresentanter verkar vara medvetet blinda när det kommer till den gemensamma faktorn bakom Sveriges låga antal rökare och lungcancer.

­– Svenskt snus har varit den föredragna formen av nikotinkonsumtion bland svenska män sedan en tid tillbaka, och folkhälsofördelarna med att välja en mindre skadlig form av nikotin är uppenbara, säger han.

– Den svenska erfarenheten av snus är ”proof of concept” för fördelarna med att minska tobaksskador. Men varken svenska regeringsrepresentanter eller byråkrater i Bryssel verkar villiga att erkänna det.

”Sverige borde vara undantaget”

Den svenska EU-parlamentarikern Sara Skyttedal har också uttryckt sin frustration över EU-kommissionens misslyckande att erkänna potentialen för snus och andra skadereducerande alternativ för att minska tobaksrelaterad dödlighet som en del av EU:s plan för att krossa cancer.

– Om man menar allvar med att göra något åt tobaksrelaterad dödlighet är det helt enkelt omöjligt att ignorera snuset, med tanke på vad vi vet om statistiken om tobak och cancer, sa Sara Skyttedal till Snusforumet i slutet av 2021.

Strömer pekar på forskning som kopplar snusanvändning till Sveriges rekordlåga tobaksrelaterade dödlighet och lungcancer.

– Om EU-konferensen verkligen handlade om att utrota ojämlikheter i cancervård och förebyggande, borde arrangörerna ha diskuterat Sveriges framgångar och vad som kunde göras för att säkerställa att alla EU-medborgare hade lika tillgång till rökfria nikotinprodukter som är mycket mindre dödliga än cigaretter, säger Patrik Strömer och avslutar:

– Sverige ska inte vara undantaget i Europa när det kommer till snus och lungcancer, det borde vara normen. Om så var fallet skulle EU faktiskt ha en chans att besegra lungcancer.