Opinion

Snusåret 2022: ”Det bästa på länge”

Från ny lagstiftning för nikotinprodukter till två rökfria generationer. Snusåret 2022 har onekligen varit spännande. Snusforumet har pratat med Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen, för att sammanfatta 2022 och försöka sia om 2023.

Hur skulle du sammanfatta snusåret 2022?

Det får sägas ha varit det bästa på länge! Sverige har nu TVÅ rökfria generationer, dels i den yngsta åldersgruppen upp till 29 år, dels i gruppen 30–44 år. Sverige har enligt den senaste statistiken 5,6 procent dagligrökare, lägst i hela EU och ungefär hälften av det näst bästa landet! 

Riksdagen har också beslutat om ny lagstiftning för nya nikotinprodukter som nikotinportioner och vejpning. Åldersgräns, varningstexter och innehållsförteckning. Det är i grunden bra att Sverige har detta på plats. 

Tycker du att man kommit närmare i debatten med att separera snus från cigaretter?

Politiskt nej, hos svenska folket ja. Det är frustrerande att leva i en demokrati där ett riksdagsbeslut är väldigt tydligt, men där regeringen undviker att göra det som riksdagen beslutat. Det finns en tydlig majoritet som anslutit sig till forskningen, men många är fortfarande fast i gamla tiders missuppfattningar att det är nikotinet som är farligt, inte röken. Och det är svårt att erkänna att man har haft fel.

Vad krävs för att ta nästa steg?

Fortsatt folkligt tryck i frågan. Och att Socialdepartementet lämnar gammal moralism bakom sig för att se vad som faktiskt fungerar. Ser man sakligt på frågan och tittar på empirin, är det uppenbart att det som behövs för att minska rökning och därmed sjukdomar, är att människor har alternativ. Ju mer saklig information desto bättre, ju mer osaklig och vilseledande information från staten, desto sämre. 

Under året har Snusforumet rapporterat om internationell forskning och studier som alla pekar på fördelar med skademinimering. Vad krävs mer?

Jag vet faktiskt inte. Fakta räcker uppenbarligen inte. Och eftersom motståndare till vad de kallar “Tobaksindustrin” aldrig vill ha dialog och till och med aktivt bojkottar vetenskapliga diskussioner, så kan dessa personer aldrig komma till insikt. Jag tror att fler konsumenter som slutat röka behöver förklara sin resa till rökfrihet. Sedan borde inte skattepengar gå till organisationer som aktivt går emot vetenskaplig evidens. 

Ett regeringsskifte har skett och dagens regeringspartier har förespråkat skademinimering i stort. Vad behövs för att de ska göra skillnad i tobakspolitiken?

Ett problem är att Sverige redan är så framgångsrikt i att minska andelen rökare. Frågan blir därmed politiskt mindre viktig. Men med 100 miljoner rökare i EU och över en miljard rökare i hela världen, bör Sverige framhållas som ett föredöme. Uppenbarligen har Sverige gjort något rätt på det här området, och det är inte fel att skryta när man är bäst!

Hur tror du att regeringen kommer att agera i snusfrågan efter snuschocken från EU, där många satte ner foten och försvarade snuset?

Jag är övertygad om att EU inte kommer att föreslå en sådan höjning på snus. Och om så ändå sker, kommer EU:s trovärdighet att skadas. Sedan vet vi inte om EU-Kommissionen vill chockhöja punktskatten på nikotinportioner. Men kommer det ett sådant förslag går det emot europeiska folkhälsointressen och det skulle slå hårt mot den svenska linje som i praktiken varit framgångsrik, så jag hoppas att svenska regeringen lägger in veto mot dåliga förslag utan verklighetsförankring. 

Vad är din reflektion kring uppslutningen kring svenskt snus som blev påtagligt i media?

I grunden gillar väldigt många att Sverige har en lång tradition av snus och de flesta vet att det är tack vare snuset som vi har så låg andel rökare. Men normalt finns det inget akut hot mot snuset, men när EU-byråkrater gör bort sig och lägger sig i sådant de inte har med att göra, då blir det reaktioner. Snuset är en symbol, men problemet med politisk klåfingrighet finns överallt. 

Under året har det varit mycket fokus på tobaksskatten som föreslås höjas 2023. Vad tycker du om det?

Det är otroligt märkligt att riksdagspartier i opposition går emot ett sådant dåligt förslag, men efter regeringsskiftet plötsligt accepterar det. Jag hoppas att det berodde på tidsbrist, och att Sverige får en beskattning av tobaksprodukter som speglar produkternas relativa skadlighet. Sverige har Nordens billigaste cigaretter! Och samtidigt är snusare överbeskattade flera gånger om. Det enda rättvisa är att sänka skatten på snus.

Debatten har också hettat till kring nikotinportioner. Vilken är den största missuppfattningen om nikotinportioner just nu?

Svårt att säga vad som är den största missuppfattningen, när det finns så många. Men vad som är uppenbart fel är att de skulle fungera som inkörsport till rökning. Snus och nikotinportioner är utkörsportar eller återvändsgränder. Hela den här uppfattningen att något är en “inkörsport” beror på att man inte förstår skillnaden mellan korrelation och kausalitet. Att så gott som alla som är med om bilolyckor cyklade som barn, säger inget om cyklingens eventuella risker eller att det finns ett rakt orsakssamband.

En annan missuppfattning är att en produkt som har åldersgräns på 18 år och bara får säljas till myndiga personer skulle ha barn som målgrupp. Bara den som fastnat i sitt eget narrativ av inbillningar kan få för sig något sådant. 

Om det är en missuppfattning eller bara vanlig ignorans vet jag inte, men väldigt få som kampanjar mot nikotinportioner verkar inse att Sverige nu har två rökfria generationer på riktigt. Tidigare rökte kvinnor mer än män i Sverige, vilket var unikt för EU. Men nu har kvinnors rökning minskat till männens nivå, samtidigt som fler kvinnor använder nikotinportioner. Hur är man funtad om man inte ser sambandet? Rökfri nikotin tränger ut cigaretterna. Det är uppenbart. 

Vad är anledningen till att man fastnar i debatten?

Det finns personer som ägnat hela sina karriärer åt att vara emot “tobaksindustrin”. När sedan spelplanen ändras, så klarar de inte att ändra sin världsbild. Och det är för att de aldrig varit intresserade av att lösa verkliga problem, utan att positionera sig själva som moraliskt högtstående och samtidigt ha en försörjning. Får din organisation miljoner i skattebidrag varje år, så tackar du inte nej till pengarna, oavsett vad ditt arbete åstadkommer. 

1900-talet hade cigaretter och stora problem med rökning. 2000-talet är något annat, men det är tydligen svårt att lämna 1900-talet bakom sig. Internationellt ser det ännu värre ut, med politiker, organisationer och bidragsgivare som i praktiken gynnar cigarettförsäljning, men som berövar människor alternativ till rökning som inte ger ökad risk för förtida död. 

Hur ser du på att det inte finns någon forskning om eventuellt samband mellan att Sverige har minst tobaksrelaterade dödsfall i Europa och tillgängligheten till snus?

Forskningen bör vara fri. Men det är onekligen märkligt att ingen forskare någonstans har velat ge en förklaring till detta. När jag ställer frågan till vanligt folk är svaret alltid “snuset”, men ingen forskare kan ge ett sådant enkelt svar. Kanske är man orolig för framtida forskningsanslag, kanske är man rädd att bli förknippad med “tobaksindustrin”. Men om forskare inte tänker fritt och nyfiket och drivs av att ta reda på sanningen, vad är då poängen med forskning?

Finns det intresse för någon sådan forskning?

Jag har tyvärr inte noterat något sådant. Däremot läser jag lite för många dåliga forskningsrapporter som verkligen, verkligen, vill hitta något statistiskt samband mellan snus och sjukdomar. Samtidigt finns det en hel del rön om att nikotin kan mildra sjukdomar som Alzhemier, Parkinsons och MS, men det är förstås kontroversiellt att ta reda på om nikotin i sig kan vara bra mot sjukdomar och inte bara att rökfri nikotin är ett bättre njutningsmedel för vuxna än att röka. 

Nästa år blir Sverige EU-ordförande. Hur kan det hjälpa Sverige lyfta fram fördelarna med svenskt snus?

Det brukar vara svårt att driva en egen linje som ordförande. Men det räcker långt om regeringsföreträdare någon gång kunde nämna att enda landet i EU där snus är tillåtet och där nikotinportioner nu också är reglerade också är det land med lägst andel rökare. 

Vad har du för förväntningar på hanteringen av Tobaksdirektivet under Sveriges EU-ordförandeskap?

Jag tror inte att det Tobaksproduktdirektivet kommer igång under första halvåret 2023. Däremot kan förslaget om harmonisering av tobaksskatter landa i knät på den svenska regeringen. Finns det en rimlig process, så har EU-Kommissionen tagit intryck av den svenska debatten och väljer att studera folkhälsodata och faktiskt resultat framför att driva på för orealistiska förslag. 

Förutom EU-ordförandeskapet, vad blir spännande att följa under 2023?

Mest spännande är om nästa års folkhälsorapport kan visa att Sverige har blivit ett rökfritt land! Trenden är minskad rökning, men de vilseledande kampanjerna mot nikotin kan tyvärr ändra på den om det vill sig illa. Sedan hoppas jag såklart att svensk politik kommer fram till att folkhälsa inte kan bygga på fördomar och moralism, utan på medicinsk vetenskap. Och därmed också den logiskt nödvändiga slutsatsen att skatten på snus måste sänkas. 

Vilka är de tre viktigaste delarna som Snusforumets läsare borde ha koll på inom tobaks- och snuspolitiken 2023?

Vad gör EU, vad gör WHO och dess underorganisationer och vad gör Sverige? Om alla gör fel, kommer rökningen att fortsätta vara utbredd i världen. Om alla gör rätt, kan det bli en global förbättring. 

Vad tänker du kämpa lite extra för?

Jag tycker verkligen att det är dags för en skattesänkning på snus i Sverige. Det vore så intressant att se hur mycket rökningen skulle falla om politiken inte ständigt motarbetade Sveriges 1,2 miljoner snusare.