Opinion
charles a gardner

”Nikotinprodukter kan hjälpa till att rädda liv”

I den sista delen av reportageserien om skademinimeringshjältar pratar Snusforumet med Dr. Charles A. Gardner, VD för International Network of Nicotine Consumer (INNCO), om de många bristerna i den amerikanska strategin för att minska tobaksskador.

Dr. Charles A. Gardner är en passionerad man, hängiven i sitt förespråkande för att erbjuda rökare alternativa nikotinprodukter för att hjälpa dem slippa livsfarliga cigaretter. Därför blir han frustrerad över folkhälsopolitiken i USA, men även i resten av världen.

När Snusforumet frågar om folkhälsomyndigheternas negativa attityder till säkrare alternativ till cigaretter är Charles A. Gardners förbittring uppenbar.

– Nikotinprodukter som e-cigaretter, snus och nikotinportioner kan hjälpa till att rädda liv. Att inte erbjuda dessa produkter till vuxna rökare och dessutom beskatta och förbjuda dem är ansvarslöst, säger han.

Hälsofilantrop kämpar för skademinimering

Idag är Dr. Charles A. Gardner VD för INNCO, en ideell organisation baserad i New York som ägnar sig åt att företräda konsumenter av lågriskalternativa nikotinprodukter och att kämpa för skademinimering på den globala scenen. Tidigare har han arbetat med frågor inom folkhälsa i cirka 30 år. Bland annat arbetade han för den amerikanska kongressen, US National Institutes of Health (NIH) och som senior rådgivare till Världshälsoorganisationen (WHO). Från 1998 till 2003 var han hälsoattaché vid den amerikanska ambassaden i New Delhi och senior representant för det amerikanska hälso- och socialdepartementet i Sydasien.

Med en doktorsexamen i utvecklingsneurobiologi har han också tio år inom global hälsofilantropi i ryggen – som programansvarig i Rockefeller Foundation, Optimus Foundation och Foundation for a Smoke-Free World.

Talande oro över attityden mot skademinimering

Att någon med så lång erfarenhet av hälsopolitik på hög nivå är så frustrerad över folkhälsomyndigheternas attityder till skademinimering är talande. Åtminstone borde hans djupa bestörtning vara en signal till alla som är direkt involverade i folkhälsostrategi och politik.

Det väcker frågan: Varför är det så svårt för så många att acceptera de vetenskapliga bevisen som visar att nikotinprodukter räddar liv?

Ett eko av ovilja att agera

Trots sin irritation är Charles A. Gardner ganska samlad när han pratar. Han säger att det länge funnits en ovilja att agera i vetenskapliga och moraliska frågor i USA.

– Varför var det så svårt så länge för människor inom det vi idag kallar HBTQ-gemenskapen? Varför var det så svårt för homosexuella män i början av 1970-talet att övertyga American Psychiatric Association att homosexualitet inte var en sjukdom? Varför var det så svårt för människor som levde med hiv och aids på 1990-talet att övertyga NIH om att de behövde organisera om prioriteringarna inom forskning för att fokusera på aids?

Charles A. Gardner medger att skademinimering inte är det enda moderna området inom folkhälsa som lider av den allmänna opinionens långsamma förflyttning.

Sverige – en framgångssaga inom skademinimering

Det är extra frustrerande med USA:s långsamma framsteg inom skademinimeringsfrågor när Charles A. Gardner tittar på andra länders framgångar inom området.

– Sverige är en fantastisk framgångssaga ur vårt perspektiv eftersom landet har den lägsta rökfrekvensen och den lägsta andelen rökrelaterade sjukdomar och dödsfall i EU. Det är en stark signal om att snus- och nikotinportioner fungerar anmärkningsvärt bra för att minska tobaksrelaterade dödsfall, säger han.

Men han inser samtidigt att det även finns problem i Sverige eftersom myndigheterna inte erkänner att det kan finnas en orsak och verkan.

Snus och nikotinportioner är lagliga i USA, men Charles A. Gardner är inte imponerad av myndigheternas inställning till lågriskalternativen.

– På ytan är USA:s attityd progressiv. FDA (USA:s Food and Drug Administration) har trots allt godkänt åtta produkter tillverkade av Swedish Match som är lämpliga för att skydda folkhälsan. Och inte nog med det, de har auktoriserat Swedish Match att berätta för sina kunder att om du går över från rökning till andra produkter kommer det att minska risken för cancer och hjärt- och lungsjukdomar, säger han.

Auktoritära varningar kan avskräcka

Men det är inte bara steg i rätt riktning, menar Charles A. Gardner. Han tror att FDA faktiskt gav Swedish Match ett giftpiller, eftersom språket de måste använda på sina produkter är mycket strikt definierat.

– Det auktoritära språket är ett stort stycke som inte ens får plats på sidan av en liten snusdosa! Allt är inriktat på att avskräcka människor från att snusa. Det är galet, säger han och fortsätter skrattande:

– Ibland tror jag att den enda anledningen till att jag håller fast vid reducering av tobaksskador är för att det är verkligen intressant att bevittna hur ett helt område inom folkhälsa kan spåra ur.  

”Vi måste ändra sinnen och hjärtan”

Charles A. Gardner jämför begreppet skademinimering inom tobakspolitiken med andra områden inom global hälsa: Munskydd minskar, men eliminerar inte, risken för överföring av Covid 19. Kondomer minskar, men eliminerar inte, frekvensen av sexuellt överförbara sjukdomar. Säkerhetsbälten minskar, men eliminerar inte, risken för dödsfall och skador i bilolyckor – för att nämna några exempel.

Hur skulle förespråkare för skademinimering inom tobakspolitiken kunna nå ut med liknande nivå av logik i folkhälsodebatten?

– Det korta svaret är att man måste ändra sinnen och hjärtan, en person i taget. Som vetenskapsman brukade jag tro att vi hjälpte till att få fram bevis som driver politiken som i sin tur leder till förbättrad hälsa. Men jag tror inte längre på det. Att ha bevis är nödvändigt, men inte tillräckligt. Man måste ändra uppfattningen hos journalister, allmänheten och sedan beslutsfattare – i den ordningen, säger Charles A. Gardner.

Anti-tobaksrörelsen skapar nya ”problem”

Men framgångar inom skademinimering välkomnas inte av alla.

Färska siffror visar att 4,6 procent av USA:s gymnasieelever rökte cigaretter under de senaste 30 dagarna år 2020. Det är en minskning från 15,8 procent 2011. Charles A. Gardner lyfte fram den kraftiga nedgången i en artikel i tidningen Filter. På frågan om varför dessa siffror inte applåderas bland allmänheten, dyker cynikern i honom upp för ett ögonblick.

– Vad gör någon när ett problem försvinner som de ägnat tre decennier åt att försöka lösa, som tonårsrökning har gjort? Den måste hitta ett nytt ”problem” att utrota. Och det kan vara andra nikotinbaserade produkter, förklarar han.

Svårare för tobaksföretag att ljuga idag

Charles A. Gardner tror att han delar mål med de flesta offentliga beslutsfattare inom tobakskontroll – de vill rädda liv.

– Men deras nuvarande utgångspunkt om situationen är baserad på tobaksindustrins beteende för 30–40 år sedan. Branschen är dock mycket hårdare reglerad idag, vilket gör det svårare för tobaksföretag att ljuga nu, säger han.

Den skeva synen på skademinimering är ett stort globalt problem, anser han.

– Till och med Storbritannien, som har en ganska progressiv inställning till skademinimering, har en hård kärna av okunniga inom folkhälsa. En skrämmande historia är när en person beskrev en treprocentig ökning av vaping bland tonåringar som en ”folkhälsokatastrof”. Men eldsjälen nämnde inte att siffrorna också visade en motsvarande minskning av cigarettrökning. Det är ett uppenbart fall av produktsubstitution, säger Charles A. Gardner.

Sådana tydliga fall av felaktig framställning av data i det offentliga samtalet om skademinimering gör det lätt att sympatisera med Charles A. Gardners frustration.

– Varje dag hör jag uppenbara lögner om problem med tobakskontroll från människor som säger sig vara folkhälsoexperter. De använder fyra år gammal data för att stödja deras berättelse, även om tobaksanvändningen har minskat dramatiskt sedan dess, säger han.

Ett av de svåraste problemen är hur folkhälsomyndigheterna började använda orden ”röka”, ”tobak” och ”nikotin” som synonymer, anser Charles A. Gardner. Det började på 1970- och 1980-talen. Nu är de demoniserade på samma sätt.

– Jag är i grunden en utvecklingsneurobiolog – jag tittar på vetenskapen och läser vetenskapliga artiklar. Och när jag läser artiklar från tobakskritiker i olika tidningar och de använder dessa ord så har jag ingen aning om vad de menar. Det får mig att fundera på om de själva vet vad de pratar om, säger Charles A. Gardner.