Efter valet: socialutskottet och den vilande tobakspropositionen

NyheterTagged ,

Hur kan en regering föreslå att en kund inte ska kunna plocka en dosa ur kylen på macken, lägga på disken och betala? Varför är Pantone 448C oförenligt med den svenska grundlagen? Tobak är inte en vara som alla andra, vilket tydligt visas när förbudsivriga politiker tar sig an det svenska snuset.

Det var den 10 juli 2014 som den dåvarande Alliansregeringen tillsatte en utredning om hur EU:s tobaksproduktdirektiv skulle bli svensk lag. I och med att Sverige har ett permanent undantag för rätten att sälja snus och att EU fortfarande ensidigt förbjuder just det svenska snuset, men tillåter alla andra former av både röktobak och rökfri tobak inom EU, så behövdes det en utredning.

Hösten 2014 blev Gabriel Wikström folkhälsominister och han nöjde sig inte med den statliga utredningen utan gav ytterligare direktiv 19 februari 2015, om exponeringsförbud för tobaksprodukter och krav på neutrala tobaksförpackningar. Det blev till slut två utredningar som lämnades av Göran Lundahl till regeringen. Den rent inrikespolitiska utredningen fick förlängd tid, eftersom det var nya frågor som skulle redas ut.

Wikströms inkonsekventa hållning

Den första hette Mer gemensamma tobaksregler och var klar redan i januari 2015. Där föreslogs att snusdosor inte skulle få ha smakmärkning och inte heller att tillverkaren skulle få ange nikotinhalten. Bakgrunden till detta är att EU bestämt att sådana regler gäller för cigaretter. Men eftersom snus är förbjudet i EU så är det inte självklart att reglerna ska gälla för den produkt som Sverige ansvarar för. Den något inkonsekventa hållningen från Gabriel Wikström blev att tillåta smakmärkning på snusdosor, men förbjuda att ange korrekt nikotinhalt på förpackningen.

Tillverkarna har dock rätt att publicera innehållsförteckningar, inklusive nikotinhalt på hemsidan. Och det är fortfarande tillåtet att publicera horoskop i dagstidningar.

I samband med att riksdagen debatterade förslaget, så var det flera ledamöter som i talarstolen anförde att snus inte alls berördes. Om dessa ledamöter var okunniga eller bara ljög har inte gått att utröna.

Snus och grundlagen

Under hela 2015 arbetade utredningen vidare. Göran Lundahl konstaterade att Mediegrundlagskommittén som arbetade parallellt kommit fram till att det skulle strida mot den svenska grundlagen, Tryckfrihetsförordningen, att införa ”neutrala förpackningar”. Konceptet bygger på att staten bestämmer hur alla tobaksvaror ska se ut. Australien införde det 2012 och Norge införde som första land i världen kravet även på snus. En snusdosa som säljs i norsk butik måste ha färgkoden Pantone 448 C, vilket enligt en expertkommitté under Världshälsoorganisationen WHO, är den mest frånstötande färgen som finns.

Men både cigarettpaket och de etiketter och banderoller som täcker en snusdosa har framställts med hjälp av tryckerier, och då är den information som finns där också skyddad av grundlagen och förbudet mot censur. Om staten bestämmer vad det ska stå eller hur det ser ut, så är det definitionsmässigt censur. Tack vare 250 år av tryckfrihet i Sverige kunde svenska konsumenter alltså slippa statliga diktat. Men hur är det med varningstexter och de hemska bilderna på cigarettpaket? Jo, det är förenligt med svensk lag att kräva att en viss del av ytan måste användas till varningar. Men staten kan alltså inte bestämma vilken färg en förpackning ska ha eller att varumärket enbart får skrivas i typsnittet Helvetica. Så snusdosor kan fortfarande se trevliga ut, enligt månghundraårig svensk tradition.

Slutbetänkandet hette En översyn av tobakslagen och kom 1 mars 2016. Trots att regeringen ett år tidigare avstått från att föreslå smakmärkningsförbud, så återkom utredare Göran Lundahl med samma förbudsförslag. Dessutom föreslogs exponeringsförbud, alltså att produkterna inte skulle få synas i butik. Inte heller skulle små skyltar vid försäljningsstället om nyheter vara tillåtna. Det enda som var till nytta för konsumenterna var en prislista som inte fick vara ”påträngande”.

Självbetjäningsförbud?

Gabriel Wikström fick lämna regeringen sommaren 2017 och Annika Strandhäll tog över som minister med ansvar för folkhälsofrågorna.

Först i januari 2018 kunde regeringen lägga fram en lagrådsremiss om lag om tobak och liknandeprodukter. Återigen hade regeringen valt att ignorera utredningens krav på smakförbud, och exponeringsförbudet hade ändrats till ett självbetjäningsförbud. Men det var rökning på perronger och lekplatser som stod i fokus för regeringens kommunikation, alla försämringar för snuset tystades ner.

När sedan riksdagen skulle behandla förslaget visade det sig att det inte fanns något stöd för regeringens proposition. Allianspartierna och Sverigedemokraterna såg inte något skäl att ge sig på snuset och efter några veckors förhandlingar i Socialutskottet skedde något oväntat!

Då hörde EU-kommissionen plötsligt av sig med synpunkter. Definitionen av distanshandel var inte tillräckligt tydlig och dessutom hade EU synpunkter på snuset, alltså det snus som EU förbjudit. Följden blev att Sveriges riksdag inte kunde fatta något beslut förrän tidigast 1 augusti, men vid det tillfället hade Riksdagen stängt och ledamöterna börjat bedriva valkampanj. Beslutet blev att låta tobakspropositionen ligga vilande till efter valet 2018.

Spårbarhetsdirektivet

Under sommaren lät Regeringen svara till EU-kommissionen om detta med smaktillsatser i snus och smakmärkning på förpackningen. Den enkla och logiska linjen är att om EU förbjuder snus, så kan inte EU samtidigt ha synpunkter på produkten. Regeringens formulering är tydlig: ”Sverige har inte för avsikt att ändra denna bestämmelse”.

Nu har en ny riksdag valts av svenska folket. I oktober väljs ledamöter till Socialutskottet. Oavsett om riksdagen utsett en statsminister eller inte och oavsett om hen leder en regering som kan få stöd för sin politik, så kommer Socialutskottet att behöva behandla den vilande Tobakspropositionen.

En anledning är att EU:s spårbarhetsdirektiv ligger inbakat som en del i det förslaget. Spårbarheten är viktig för att kunna motverka illegal handel med tobaksvaror. Även om det inte sker någon tillverkning av cigaretter i Sverige, så berörs distribution och handel. Senast 20 maj 2019 ska det finnas ett system på plats och det är Folkhälsomyndigheten som nu arbetar med förberedelserna, trots att riksdagen ännu inte fattat något beslut.

Det rimliga vore i detta läge antingen att riksdagen beslutar om att gå vidare med Spårbarhetsdirektivet och i övrigt avslår propositionen. Den förra mandatperioden har tydligt visat att ogenomtänkt aktivism inte fungerar så bra, när lagar och medborgarnas rättigheter ska respekteras. Oavsett vad man anser om rökning, tobak och snus, så måste grundläggande villkor för lagstiftningen vara uppfyllda om respekten för demokratin ska finnas kvar.

Patrik Strömer, Generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen