Sverige är snart det första landet i världen att klassas som rökfritt. Lärdomarna kring inte minst snusanvändningen kan hjälpa till att inspirera andra länder. Det visar en ny rapport som presenterades under ett seminarium i Stockholm.

Rapporten The Swedish Experience: A roadmap to a smoke-free society beskriver många av de omständigheter som har bidragit till Sveriges nuvarande dagliga rökfrekvens på 5,6 procent. Den beskriver också många av de positiva folkhälsoeffekterna, inklusive en 38 procent lägre förekomst av cancer jämfört med resten av EU och en 39,6 procent lägre tobaksdödlighet.

– På många sätt är Sverige den bäst bevarade hemligheten inom folkhälsa. Vi vill se till att resten av världen förstår vad Sverige har uppnått, sa huvudförfattaren Dr. Delon Human under rapportens lanseringsevenemang den 14 marsi Stockholm.

Dr. Delon Human är chef för hälsovårdskonsultgruppen Health Diplomats. Han förklarade att Sveriges dagligrökare kommer sannolikt att vara färre än fem procent under 2023, vilket är Världshälsoorganisationens (WHO) definition av ”rökfritt”.

Samtidigt, fortsatte han, är rökning i stora delar av EU närmare 25 procent. Dr. Delon Human trodde att det var osannolikt att något annat EU-land skulle nå rökfri-status vid EU:s deadline-år 2040.

Demokratisering av tobakskontrollen

Human sa också att Sverige redan hade demokratiserat prisvärda designmöbler tack vare Ikea och bilsäkerhet tack vare pionjären Volvo som använde trepunktsbältet.   

– Det vi ser nu är en demokratisering av tobakskontrollen. Varför hörs det inte mer om  att detta är en fantastisk folkhälsoprestation, säger han.

Anledningen är att Sveriges folkhälsoorgan följer en absolutistisk och moralistisk syn på tobak som sprids av WHO, enligt läkaren Anders Milton, ordförande för Snuskommissionen.

– I deras ögon är allt relaterat till tobakskonsumtion eller konsumtion av nikotin dåligt, oavsett om det dödar dig eller inte, sa Milton till publiken.

Han betonade att det är svenska konsumenter och medborgare, snarare än landets offentliga myndigheter och politiker, som förtjänar mest beröm för att Sverige står vid tröskeln till att bli det första landet i världen att uppnå rökfritt status.

– I Sverige är vi i en position där människor har valt, inte myndigheterna. Men myndigheterna har accepterat det, förklarar Milton.

Konsumenter är centrala i Sveriges rökfria resa

Tillgången och den kulturella acceptansen av snus i Sverige gjorde det möjligt för konsumenter att göra det valet i takt med att farorna med cigaretter blev mer allmänt kända.

Sveriges undantag från EU:s snusförbud var sannolikt avgörande för svenskarnas ljumma acceptans av EU-medlemskap 1995, menar Milton. Att jämföra Sveriges folkhälsostatistik med resten av EU sedan dess visar att tillgången till snus i Sverige har resulterat i påtagliga folkhälsofördelar.

– Det är viktigt för svensk folkhälsa, den svenska självbilden och svenska konsumenter att snusa. Vi har snus. Resten av Europa har det inte, förklarade han.

Kardiologen Konstantinos Farsalinos lyfte också fram konsumenternas roll i den ”svenska erfarenheten” av tobaksskadereducering när det närmar sig att nå statusen rökfritt.

– Detta har varit en konsumentinitierad och konsumentdriven revolution, sa Konstantinos Farsalinos.

Marewa Glover som är skademinimeringsförespråkare i Nya Zeeland medverkade via länk och drog paralleller till den roll konsumenter spelade i tillväxten av vaping. Vaping-industrin började egentligen med att rökare anammade vaping som ett säkrare alternativ.

– Konsumenterna förnyade och förbättrade produkten. De öppnade och drev vapebutiker själva. De började etablera sig som tillverkare. Det var verkligen en utveckling av konsumentdriven innovation, sa hon genom skärmen.

Neutralitet och Sveriges rökfria status

Forskaren Karl Olof Fagerström, också medlem i Snuskommissionen, menade att Sveriges icke-deltagande i andra världskriget bidrog till att skapa förutsättningar som gjorde att svenskar kunde välja snus framför cigaretter.  

– Rökning bland män blev aldrig så högt som i de länder som gick i krig och där cigaretter distribuerades fritt och brett, förklarade han.

Allt eftersom rökningens hälsorisker blev mer kända på 1960- och 1970-talen kunde svenskarna lätt ersätta cigaretter med snus, ett mycket mindre skadligt alternativ.

Konstantinos Farsalinos påpekade att även om väldigt få svenskar röker, är landets totala nikotinintag ”nästan identiskt” med resten av Europa.

– Men svenskar konsumerar inte nikotin genom rökning. Och det här är den stora skillnaden mellan Sverige och resten av EU, förklarar han.

Folkhälsostrid har blivit en moralisk kamp

Eftersom svenska nikotinkonsumenter väljer snus, och på senare tid nikotinportioner, har landets nikotinanvändning inte resulterat i samma mängd dödsfall och sjukdomar som man har sett i andra EU-länder.

– De lyckas bli rökfria genom att ersätta cigaretter och använda andra produkter. Sverige som land har inte eliminerat nikotinanvändning, det har eliminerat rökning. Och det är en folkhälsofördel för befolkningen, fortsatte Farsalinos.

Han beklagade att antitobakrörelsen har flyttat diskussionen om tobak och nikotin till en om moralen i personliga val snarare än folkhälsa.

– Kampen mot tobak och mot nikotin verkar mer vara en moralisk kamp om etik och att bedöma beteenden snarare än en folkhälsostrid, sa Farsalinos.

Anders Milton höll med och hävdade att det är viktigt för folkhälsomyndigheter att berätta sanningen för människor om produkternas relativa risker och tillhörande skador.

Alternativa kostnaden för att kämpa mot säkrare nikotinprodukter

Marewa Glover pekade på den alternativa kostnaden för att sätta käppar i hjulet för konsumenter som vill ha tillgång till produkter med minskad risk.

– Det finns miljarder dollar som används till att försöka få människor att sluta använda nikotin via riskreducerande produkter. De pengarna skulle kunna läggas på att minska den näst vanligaste orsaken till sjukdomar som kan förebyggas, sa hon.

I rapportens avslutande del identifieras sex faktorer bakom Sveriges rökfria status som är ”nyckeln till att driva på en betydande minskning av rökfrekvensen”.

Faktorerna inkluderar att skilja mellan brännbara och icke brännbara tobaksformer; riskdifferentiering mellan olika tobaks- och nikotinprodukter; och ge tillgång till rökfria alternativ som snus. Viktigt är också folkbildning om alternativ med minskad risk, konsumenternas acceptans av dessa alternativ, samt att göra dessa alternativ överkomliga.

– Tillsammans kommer dessa lärdomar att hjälpa länder som kämpar för att bli rökfria. Det är vår övertygelse att om Sveriges politik och tillvägagångssätt replikeras kommer länder runt om i världen att kunna bli rökfria, precis som Sverige har gjort, skriver författarna.