En ny analys av EU:s tobaksrelaterade dödlighet visar att snusanvändning är en viktig faktor i förklaringen till svenska mäns lägre dödlighet kopplat till tobaksrelaterade sjukdomar, jämfört med män i övriga Europa.

Studien är utförd av Dr. Lars Ramström för Institutet för tobaksstudier och visar att svenska män har 44 procent lägre tobaksrelaterad dödlighet jämfört med män på andra håll i EU.

– Resultaten borde vara en ögonöppnare för politiker och beslutsfattare, säger Lars Ramström.

Resultaten är baserade på en analys av siffror från 2019 års Global Burden of Disease-studien, en årlig undersökning av hundratals dödsorsaker i mer än 200 länder.

Ramström använde den omfattande mängden data för att göra en ålders- och könsbaserad analys av åtta dödsorsaker för vilka tobak står en betydande del av. Specifikt tittar analysen på trakeal-, bronk, och lungcancer; cancer i läppar och munhålor, cancer i struphuvudet, bukspottskörtelcancer, ischemisk hjärtsjukdom, stroke och KOL.

Fynden bekräftar tidigare forskning av Ramström och andra, som visar att Sverige är unikt i det att landets totalt sett höga tobakskonsumtion (snus och rökning) bland män inte korrelerar med låg tobaksdödlighet.

The Swedish experience

Fenomenet som kallas The Swedish experience fortsätter att uppmärksammas av forskare. De är intresserade av att förklara varför Sverige, där männens tobaksbruk domineras av snus istället för rökning, sticker ut så mycket jämfört med andra länder i Europa när det gäller den låga tobaksrelaterade dödligheten.

Lars Ramströms senaste analys tar forskningen framåt genom att använda åldersstandardiserade data. På så sätt kompenseras skillnader i åldersfördelning mellan länder som kan ge ”vilseledande” intryck när man jämför dödlighetstalen.

Studien undersöker alltså tobaksrelaterad dödlighet och jämför det mellan svenska män och kvinnor med män och kvinnor i andra EU-länder. Studien innehåller också en särskild jämförelse för män i åldern 45–49 år, vilket är en åldersgrupp där snusets dominans framför cigaretter är särskilt stor bland svenska män.

– Jag ville titta på populationer där skillnaden i snusanvändning var mest uttalad för att se om det ger en ännu större skillnad i dödlighet, förklarar Ramström.

Studien visar faktiskt att skillnaderna i tobaksrelaterad dödlighet för svenska män i åldern 45–49 är särskilt tydlig än i jämförelser av den totala populationen. Män i Sverige i den åldersgruppen hade även lägre tobaksrelaterad dödlighet för varje sjukdom som ingick i analysen, jämfört med män i något annat land i EU.

Könsskillnader i EU:s tobaksdödlighet

Trots att svenska män och kvinnor utsätts för samma tobaksrelaterade restriktioner och folkhälsoinformation, finns det en skillnad mellan könen när man jämför tobaksrelaterad dödlighet med EU-genomsnittet för män och kvinnor.

Enligt Ramström är den ”uppenbara” förklaringen skillnaden i tobaksbruksmönster mellan män och kvinnor. Medan snus är den dominerande formen av tobak bland svenska män, är rökning fortfarande dominerande bland kvinnor i Sverige.

– Snus måste nu uppmärksammas som en viktig faktor bakom de svenska siffrorna, säger Ramström.

Han tillägger att det är viktigt att ta hänsyn till andra faktorer, såsom åldersbegränsningar, offentlig information och restriktioner för var rökning är tillåten. Det kan dock finnas ett mycket svagt samband mellan åtgärder kring tobakskontroll och folkhälsovinster mätt med minskad tobaksrelaterad dödlighet.

Folkhälsoutbildning är nödvändig

– Officiell folkhälsoutbildning om de stora skillnaderna i hälsoeffekter är avgörande, säger Ramström.

Ett exempel är rapporten Tobacco Control Scale, som fastställer mängden av olika policyer för tobakskontroll i olika länder. I rankningen från 2019 hamnar Sverige på plats 15 av 36 länder. Men gällande prestation i termer av lägre tobaksrelaterad dödlighet så överträffar Sverige alla EU-länder som ligger före det med betydande marginaler.

Tyvärr är sådana tydliga vinster för folkhälsan som mäts med lägre dödlighet inte alltid en högsta prioritet för förespråkare av tobakskontroll, menar Ramström.

– Ett antal organisationer förlitar sig på ett mycket ovetenskapligt tillvägagångssätt och lägger alltför stor vikt vid att helt enkelt skylla på tobaksindustrin, medan det är sekundärt att uppnå folkhälsofördelar, säger Ramström.  

Han skulle vilja se politiska beslutsfattare lägga mer fokus på att minska tobaksrelaterad dödlighet genom att implementera skadereducerande policyer som skulle öka medvetenheten och tillgängligheten för snus och andra säkrare tobaksalternativ.

– De flesta rökare i de flesta länder är inte medvetna om skillnaden i personliga hälsorisker mellan snus och cigaretter. Dessutom måste enskilda rökare vara övertygade om att de kommer att uppnå personliga hälsofördelar genom att byta från cigaretter till snus, säger Lars Ramström.