Kardiologen och nikotinforskaren Konstantinos Farsalinos omfattande nya studie om nikotinportioner visar att de sannolikt är det säkraste verktyget hittills för rökare som inte kan eller vill sluta röka.  

När Konstantinos Farsalinos satte sig ner för att skriva sin senaste artikel hade han redan en mall klar: en översikt han publicerade för ett decennium sedan om e-cigaretter, som i princip ställde samma fråga. 

Angreppssättet var detsamma. Det enda som förändrats är produkten. 

Den Greklandsbaserade kardiologen, som är extern forskningsanknuten till University of West Attica och University of Patras, har i över ett decennium producerat peer review-granskad forskning om nikotinprodukter med lägre risk. Hittills handlar det om över 110 studier totalt. 

Den långa erfarenheten har gett honom både en djup förståelse för evidensläget och en växande frustration över ett forskningsfält som han menar alltför ofta präglas av ideologi. 

– Personer som är ideologiska motståndare till nikotin kommer aldrig att sluta argumentera emot det. Jag tycker att det är viktigt att återföra sunt förnuft och ett evidensbaserat perspektiv till folkhälsodebatten. För debatten i EU idag är fullständigt irrationell, säger han. 

Hans senaste försök att bidra till ett mer rationellt samtal är en omfattande narrativ översikt av nikotinportioner, publicerad i Internal and Emergency Medicine. 

Med ett stort antal referenser som spänner över kemisk sammansättning, toxikologi, biomarkörer, farmakokinetik och användningsmönster på populationsnivå, menar Farsalinos att artikeln från februari 2026 är den mest heltäckande sammanställningen av tillgänglig forskning hittills. 

– Självklart kommer den att vara föråldrad om tre eller fyra år, säger han med ett skratt. 

– Men för tillfället täcker den i princip all tillgänglig litteratur. 

En samlad bild av forskningen 

Motivet bakom en så omfattande översikt är både vetenskapligt och strategiskt. 

Fragmenterad forskning skapar utrymme för selektiv tolkning – att plocka de studier som passar ens ståndpunkt och bortse från resten. Ett enhetligt dokument som täcker hela kunskapsläget gör det tricket svårare. 

Det blir också ett verktyg som kan ges till politiker och beslutsfattare med förtroendet att de får en helhetsbild. 

Den centrala slutsatsen är tydlig: nikotinportioner befinner sig längst ner på riskskalan för tobaksprodukter. 

– Nikotinportioner kan utgöra ett lovande verktyg för skademinimering med en riskprofil som sannolikt ligger nära läkemedelsgodkända nikotinersättningsprodukter, skriver Farsalinos i artikelns abstract.  

Eftersom de inte innehåller tobaksblad utan använder farmaceutiskt framställt nikotin elimineras många av de skadliga ämnen som finns även i svenskt snus, såsom jordbruksrelaterade föroreningar, tungmetaller och tobaks-specifika nitrosaminer. Även om svenskt snus har gränsvärden för dessa oönskade ämnen, enligt livsmedelslagstiftningen, så används ibland antalet ämnen i snus som ett argument. 

Kemiska analyser visar att skadliga ämnen antingen inte kan påvisas eller endast förekommer i mycket låga nivåer i nikotinportioner. Studier av biomarkörer visar att personer som byter från cigaretter till nikotinportioner minskar sin exponering för toxiner i nivå med att sluta röka helt.  

För att bedöma långsiktiga effekter använder Farsalinos ett så kallat “bridging”-resonemang: i avsaknad av decennier av epidemiologiska data om nikotinportioner används den omfattande forskningen om svenskt snus som en konservativ jämförelse. 

Eftersom snus inte har kunnat kopplas till lungcancer, betydande hjärt-kärlsjukdom eller ökad risk för de flesta cancerformer, och nikotinportioner är kemiskt renare, talar allt för att de är ännu mindre skadliga. 

“Vi är 99,9 procent säkra” 

Det väcker en självklar fråga: om evidensen är så tydlig, varför uttrycks slutsatserna ändå försiktigt? 

Farsalinos är öppen med att det finns ett glapp mellan vad forskningen visar och vad som kan publiceras. 

– I praktiken är vi mycket mer säkra utifrån sunt förnuft än vad som framgår i artikeln, säger han. 

Att få en studie publicerad kräver ofta formuleringar som signalerar större osäkerhet än vad forskningen egentligen motiverar. 

– Det finns ingen möjlighet att en nikotinportion skulle vara mer skadlig än snus. Vi är 99,9 procent säkra på det, helt enkelt utifrån sunt förnuft. Men man kan inte uttrycka full säkerhet utan direkt epidemiologisk evidens.  

Den publicerade artikeln blir därmed en kompromiss. Inte i evidensen, utan i hur den får uttryckas inom ramen för peer review och politiska realiteter. 

– Det här är inte en rapport jag lagt upp på min egen hemsida. Det är något som har genomgått peer review. Det gör argumentet mycket starkare. 

“Vänta 30 år”-argumentet 

Ett vanligt argument mot nikotinportioner är att de är för nya och att man bör vänta på långsiktiga data innan de accepteras. Farsalinos avfärdar detta. 

– Det argumentet kommer aldrig att försvinna, säger han. 

Han påminner om att samma resonemang användes om e-cigaretter: först skulle man vänta tio år, sedan tjugo, sedan trettio. 

– Om vi hade haft den inställningen inom medicin skulle vi fortfarande vara kvar på 1800-talet. Det finns inte ett enda läkemedel som kräver 20–30 års kliniska data innan det används. Inom medicin fattar vi beslut baserat på den evidens som finns i dag.  

Han lyfter också en paradox: 

– Länder som förbjuder nikotinportioner tillåter samtidigt försäljning av cigaretter – den i särklass mest dödliga nikotinprodukten. Det är fullständigt ironiskt. 

Ungdomar, smaker och förbud 

Debatten om nikotinprodukter kretsar ofta kring ungdomars användning och smakers roll. Farsalinos avfärdar inte oron, men ifrågasätter analysen. 

Data från USA visar att smaker inte är den främsta anledningen till att unga använder e-cigaretter, det hamnar först på sjunde plats. Hur kan man då hävda att det är smaker som driver användningen, menar han. 

Han lyfter Danmark som exempel: efter ett smakförbud ökade användningen bland unga, samtidigt som förbjudna smaker fortsatt dominerade. 

– Argumentet motbevisas av data. 

Hans slutsats är tydlig: 

– Det handlar om tillsyn. När tillsynen inte fungerar betyder det inte att förbud är lösningen. Förbud gör bara situationen värre. 

“Industrins argument” – eller oberoende forskning? 

Kritiker menar ofta att skademinimering är ett industridrivet narrativ. 

Farsalinos pekar på en inkonsekvens: läkemedelsforskning finansieras i stor utsträckning av industrin, men accepteras ändå. 

Forskningen om nikotinprodukter med lägre risk är däremot i hög grad oberoende. Mycket av den epidemiologiska forskningen om snus har exempelvis genomförts vid Karolinska Institutet. 

– Det finns ingen anledning att behöva lita på industrin. Vi har oberoende data – mycket data – och kapacitet att producera mer, säger han. 

Ett återvändande till sunt förnuft 

Slutsatsen i översikten är att nikotinportioner kan fungera som ett mindre skadligt alternativ till cigaretter. För att realisera den potentialen krävs smart reglering: 

• tillgänglighet för vuxna rökare  

• strikt ålderskontroll  

• övervakning av användning  

• rimliga begränsningar av höga nikotinnivåer  

Det kräver däremot inte förbud, utan att evidensen tas på allvar. 

– Jag vill bara få tillbaka sunt förnuft i debatten. Syftet är att hela samhället; forskare, politiker, konsumenter, ska förstå vad som faktiskt händer. Det är det folkhälsa handlar om, säger Farsalinos. 

Om viljan att ta till sig den kunskapen finns är en annan fråga.