EU tar steg mot en ändring av tobaksproduktdirektivet (TPD) samtidigt som Sveriges erfarenheter av snus och nikotinportioner blivit en central del av den europeiska nikotindebatten.

EU:s tredje översyn av tobaksproduktdirektivet, TPD3, stod i centrum under årets Global Forum on Nicotine (GFN) i Warszawa.

Under ett panelsamtal om framtidens EU-regler varnade konsumentföreträdare, forskare och branschrepresentanter för att Bryssel riskerar att förbise ett av Europas tydligaste exempel på minskad rökning: Sverige.

Flera talare betonade att frågan inte handlar om att nikotinprodukter ska vara oreglerade. Däremot måste regleringen skilja mellan cigaretter och rökfria alternativ. Sveriges historiskt låga rökning, nu under fem procent, bör ses som ett bevis på vad som fungerar och inte som ett undantag som kan ignoreras.

Europas ”levande experiment”

Patrik Strömer, generalsekreterare för Svenska Snustillverkarföreningen, menade att Sveriges unika ställning i Europa har skapat ett verkligt testfall för skademinimering.

När EU förbjöd snus 1992 var Sverige ännu inte medlem i unionen. Under medlemskapsförhandlingarna säkrade Sverige ett undantag som gjorde det möjligt att fortsätta sälja svenskt snus på den svenska marknaden.

Enligt Strömer har detta undantag fått folkhälsokonsekvenser som nu borde stå i centrum för EU-debatten.

– Det som hände var att vi fick ett levande experiment i Europa, sade Strömer till publiken.

– Vad händer med förekomsten av lungcancer, KOL och rökrelaterade sjukdomar i ett land där snus är tillåtet? Och vad händer i alla länder där snus är förbjudet?

Statistiken visar att Sverige hade den lägsta dödligheten i lungcancer av alla EU-länder år 2022. Andra studier visar också att Sverige har Europas lägsta tobaksrelaterade dödlighet och den lägsta förekomsten av lungcancer bland män.

Strömers slutsats var tydlig:

– Det är bra för folkhälsan att tillåta snus. Så enkelt är det.

För Strömer handlar den kommande TPD3-debatten därför inte bara om en enskild produktkategori. Frågan är större än så.

– Det handlar inte längre om snus eller nikotin. Det handlar om huruvida vi ska ha en regelbaserad union där vetenskapen utgör grunden för politiken, sade han.

Nikotinportioner blir nästa stridsfråga

Medan tobakssnus fortsatt är skyddat i Sverige är framtiden för nikotinportioner mer osäker i resten av Europa. Flera länder har redan infört restriktioner eller förbud, medan andra överväger nya regler för smaker, nikotinstyrkor, marknadsföring och beskattning.

För Carissa Düring från konsumentorganisationen Considerate Pouchers Sweden är prioriteringen inför TPD3 tydlig: nikotinportioner måste förbli lagliga och tillgängliga.

– Min största förhoppning är att de får fortsätta vara lagliga och att de inte förbjuds eller beskattas för hårt, sade hon.

Hennes egen historia illustrerar också ett generationsskifte i Sverige. Medan tobakssnus länge förknippats med svenska män har nikotinportioner nått grupper som inte ser traditionellt snus som ett attraktivt alternativ till cigaretter.

– Jag representerar själv den generation som började med nikotinportioner i stället för tobakssnus. Jag avskyr tobakssnus. Jag har provat det flera gånger, tycker att det är äckligt och skulle aldrig använda det, sade hon.

Hon varnade för att ett förbud eller kraftiga begränsningar av nikotinportioner inte automatiskt skulle få användarna att byta till snus.

– För mig skulle världen gå under om nikotinportioner förbjöds eller begränsades i Sverige, eftersom jag inte skulle välja tobakssnus. Jag skulle gå tillbaka till cigaretter istället.

Argumentet går till kärnan av debatten om skademinimering: olika rökare och nikotinanvändare reagerar inte på samma alternativ. För vissa fungerar snus bäst. För andra är det vejpning eller nikotinportioner som gör att de håller sig borta från cigaretter.

Krav på riskproportionerlig reglering

Flera deltagare menade att EU:s framtida nikotinreglering måste bygga på de relativa riskerna mellan olika produkter.

Tom Gleeson, medgrundare av den irländska konsumentorganisationen New Nicotine Alliance Ireland, sade att nikotinportioner och andra nya nikotinprodukter bör omfattas av reglering, men inte behandlas som om de vore lika skadliga som cigaretter.

– Hela spektrumet av nikotinprodukter bör omfattas av samma regelverk. Men regelverket måste bygga på ett riskspektrum, sade han.

Den uppfattningen delades av den grekiske forskaren Dr. Konstantinos Farsalinos, som kritiserade vad han ser som ett växande glapp mellan vetenskapliga bevis och regulatoriska ambitioner.

– All reglering handlar om risk och om att använda risk som vägledning för regleringen. Högre risk ska innebära strängare reglering. Lägre risk ska innebära mindre strikt reglering, sade han.

Farsalinos konstaterade att EU idag har betydligt mer kunskap än när det nuvarande direktivet antogs, men att utvecklingen ändå tycks gå mot hårdare regler.

– Det vi ser idag är en total frånkoppling mellan vetenskapliga bevis och regulatoriska intentioner, sade han.

Han varnade för att TPD3 kan få motsatt effekt om direktivet begränsar tillgången till de produkter som rökare och före detta rökare faktiskt använder.

– Risken är att man förhindrar rökare från att byta, eller till och med får personer som redan bytt att återgå till rökning.

Risken för oavsiktliga konsekvenser

Panelen uttryckte också oro för att smakförbud, höga skatter och produktförbud kan driva konsumenter till illegala eller oreglerade marknader.

Ingmar Kurg från konsumentorganisationen NNA Smokefree Estonia beskrev erfarenheterna från Estland, där ett smakförbud och senare en punktskatt infördes.

– Vi fick ett smakförbud och senare en punktskatt, och den svarta marknaden växte, sade han.

Tom Gleeson lyfte fram en liknande utveckling i Irland, där han menar att höga skatter har stärkt den oreglerade marknaden.

– Ju mer de reglerar, desto mer går marknaden från grå till kolsvart, sade han.

För paneldeltagarna handlar detta inte bara om ekonomi utan även om folkhälsa och konsumentsäkerhet.

Om lagliga produkter blir för dyra, mindre attraktiva eller svårare att få tag på försvinner inte efterfrågan nödvändigtvis. Den kan i stället flytta utanför de reglerade marknaderna.

Kommer Bryssel att blicka norrut?

Den centrala frågan inför TPD3 är därför om EU kommer att använda Sveriges erfarenheter som vägledning, eller behandla dem som ett undantag.

Sveriges låga rökning, långa historia av snusanvändning och snabba spridning av nikotinportioner ger landet en unik position i Europas nikotinlandskap. För förespråkare av skademinimering gör det Sverige till en modell att studera.

Patrik Strömer sammanfattade oron ur både ett svenskt och europeiskt perspektiv:

– Ur ett rent svenskt perspektiv är jag ganska lugn och fortsätter arbetet som vanligt. Ur ett europeiskt perspektiv är jag djupt oroad, sade han.