400 procent. Så mycket kommer skatten på snus att ha höjts sedan 2006 om regeringen får igenom sitt förslag på en höjning av tobaksskatten. Inte nog med att snusare straffas av regeringens kortsiktiga politik – höjd skatt på snus är förödande för folkhälsopolitiken.

De senaste 15 åren har snusare märkt av att snuset blivit dyrare. Under dessa år har skatten för snus nämligen chockhöjts vid flera tillfällen och med olika motiveringar, som folkhälsoskäl eller finansiering av andra skattesänkningar. Att nu punktskatten höjs i kombination med att priserna ökar med inflationen gör att snusare ännu en gång kan vänta sig dyrare snus. Utöver det föreslår regeringen ytterligare en skattehöjning år 2023 – då kan tobaksskatten för snus bli 508 kr per kilo.

– Som det ser ut nu kommer snuset bara att bli dyrare och dyrare. Regeringens förslag innebär en höjning som kommer att medföra att skatten på snus ökar 400 procent sedan 2006, säger Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen.

Höjd skatt på snus är inte en lösning

Att höja skatten på snus för att på så sätt maximera statens intäkter är enbart en kortsiktig lösning och något som drabbar inte bara Sveriges 1,2 miljoner röstberättigade snusare. Om skatten på snus höjs ytterligare finns risken att snusare kommer att betala ännu större andel av skattebördan, medan punktskatten på cigaretter långt ifrån täcker samhällskostnaderna.

– Fakta som regeringen inte verkar ha tagit till sig är att snus har en positiv effekt på folkhälsan, när rökare går över till snus. Cigaretter täcker inte sina samhällskostnader och ett paket i Sverige är billigast i Norden. Att med den jämförelsen beskatta snus är att gå emot vetenskapen, säger Patrik Strömer.

Snus har bidragit till en sundare folkhälsa

Sverige har lägst andel rökare inom EU. 2021 rökte sex procent av Sveriges vuxna befolkning jämfört med genomsnittet för resten av EU där drygt 18 procent röker dagligen. Det kan vi – åtminstone delvis – tacka snuset för. I Sverige har vi en lång och unik snustradition, och det är även socialt accepterat att kvinnor använder snus eller nikotinportioner i stället för cigaretter. Bland svenskar som är 16–29 år gamla röker bara tre procent dagligen. Det innebär också att vi i Sverige har lägre andel sjukdomar som kan relateras till cigaretter än i andra länder. Svenska män har till exempel 44 procent lägre tobaksrelaterad dödlighet jämfört med män i övriga EU. 

– Det finns en vetenskapligt fastlagd skillnad mellan olika former av tobak och nikotin. Ändå likställs snus fortfarande med cigaretter. Det måste bli en ändring på det, säger Patrik Strömer och hänvisar till det riksdagsbeslut som finns. 

Väljare kan påverka snuspolitiken genom #prilligpolitik

För att hjälpa röstberättigade snusare att få rätt information om skatten på snus och hur politiker idag behandlar frågorna som påverkar snusares ekonomi har Svenska Snustillverkarföreningen lanserat kampanjen #prilligpolitik.

— Det är viktigt att snusare förstår hur det ligger till. Man måste ställa frågan varför Sverige har en skattepolitik som gör att vi har Nordens billigaste cigaretter och försvårar övergången till det mindre skadliga snuset, säger Patrik Strömer.