Sex av tio väljare och drygt hälften av kommunpolitikerna anser att Sverige ska försvara svenskarnas rätt att snusa i EU. Det visar en ny Demoskop-undersökning som även visar att närmare 9 av 10 väljare säger att alternativa nikotinprodukter har haft betydelse för att Sverige har blivit rökfritt. 

Sverige har EU:s lägsta andel dagligrökare och en klar majoritet av både väljare och kommunpolitiker tror att tillgången till snus och nikotinportioner är en del av förklaringen. Det visar Demoskops årliga Politikerpanelen, som i år har kompletterats med en allmänhetsundersökning på uppdrag av Svenska Snustillverkarföreningen. Undersökningen presenterades vid ett seminarium i Almedalen.

87 procent av väljarna och 85 procent av kommunpolitikerna svarar att alternativa nikotinprodukter har haft betydelse för Sveriges låga rökningstalen. Mindre än 5 procent av svenskarna röker dagligen, vilket innebär att Sverige är det första landet i EU som anses ha blivit rökfritt enligt WHO:s definition. 

Stödet för snusets roll är brett över blockgränserna – bland Tidöpartiernas väljare svarar 91 procent ja, och bland de rödgröna partiernas väljare 84 procent.

Majoritet vill försvara snuset i Bryssel

När frågan gäller om Sverige aktivt bör försvara snuset i EU syns en tydligare politisk skiljelinje. 63 procent av väljarna och 55 procent av kommunpolitikerna svarar ja. Bland Tidöpartiernas väljare stiger andelen till 76 procent, jämfört med 51 procent bland de rödgrönas väljare. 

Sverigedemokraternas politiker och väljare är mest positiva, följt av Moderaterna och Kristdemokraterna, medan stödet är lägst hos Miljöpartiet.

En klar majoritet av LO-medlemmarna, 70 procent, anser att Sverige gör rätt som försvarar snusandet i EU – att jämföra med 64 procent bland TCO-medlemmar och 60 procent bland SACO-medlemmar.

En klassfråga och hälsoekonomi

Just LO-siffran väckte särskilt engagemang i den efterföljande paneldebatten. Leonidas Aretakis, chefredaktör för Flamman, pekade på att stödet för snus skiljer sig från hur andra livsstilsprodukter brukar fördela sig mellan samhällsklasser.

– Jag tyckte det var intressant att se LO – att det fanns en klassaspekt i snuset. Snus anses inte direkt som någon ny hipp hälsotrend som tilltalar den urbana medelklassen, men bland LO-arbetare är stödet väldigt starkt. Det är intressant att se att det fanns en klassaspekt helt enkelt, sa han.

Oliver Rosengren (M), riksdagsledamot och motionär om sänkt snusskatt, förde i panelen fram ett hälsoekonomiskt argument för att bredda stödet för snuset ytterligare.

– Den bästa vägen är att försöka samla så brett stöd som möjligt för en positiv och hälsofrämjande inriktning, sa han.

Enligt Rosengren bör frågan kopplas till hushållsekonomi och rättvis beskattning, för att på så sätt fortsätta sänka kostnaderna för snuset och därigenom realisera stora hälsoekonomiska vinster för samhället. Genom att fler rökare övergår till snus, menade han, minskar belastningen på sjukvården från rökrelaterad sjukdom.

– Fler människor som i dag belastar sjukvårdssystemet och utsätts för stort lidande genom sjukdom kommer i stället att leva ett bättre liv, kunna arbeta mer och komma till större nytta för samhället, sa han.

Kritik mot att bunta ihop rökning och snus

Agnes Wold, professor vid Göteborgs universitet, riktade skarp kritik mot att snus och rökning ofta behandlas som samma fråga i den offentliga debatten.

– Det finns ingen vetenskap som säger att snus är farligt, sa hon.

Wold kritiserade även vad hon betraktade som en “målförflyttning” från att bekämpa rökning till nikotin. Hon var också besviken på myndigheter som Folkhälsomyndigheten som hon menar inte hållit sig uppdaterade på forskningsläget.

– Det är livsfarligt när man låter myndigheter som ska vara vetenskapligt förankrade och hålla på med hälsa bunta ihop grejer som inte har med varandra att göra, sa hon.

Sveriges försvar av snus i EU

Flammans Leonidas Aretakis var den i panelen som ställde sig mest skeptisk till hur den svenska EU-linjen drivs och varför utrikeshandelsminister Benjamin Dousa har visat sig vara så engagerad i frågan.

– Jag köper inte att han brinner för spanska och italienska undersköterskor som röker på rasten, utan jag tänker att han bara vill slåss för Sverige, sa Aretakis.

Louise Hammargren, förbundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU), menade dock att frågan även rymmer ett större ansvar utanför Sveriges gränser.

– Jag tror att i den här EU-frågan handlar det inte om att vi ska gå in och detaljstyra andra länders lagar. Däremot tycker jag att det är jätteviktigt att lyfta upp de positiva effekterna vi har haft och förhoppningsvis att andra europeiska länder tar efter Sverige, sa hon.

Samtidigt varnade Albin Zetterwall, arbetsmarknadsansvarig på Timbro, för hur långt argumentationen om förbud på grund av folkhälsoargument kan sträckas.

– Om man kan motivera att snus ska förbjudas i länder på grund av folkhälsoskäl – att vi ska begränsa den inre marknaden för snuset – så är det kanske bara en glidning på ett sluttande plan, sa han.

Till exempel finns det en risk att det öppnar för andra typer av förbud i EU:s inre marknad, där länder plockar ut enskilda produkter de själva ogillar, menade Zetterwall.

Han tror debatten bör hållas ihop av ett konsekvent frihets- och folkhälsoresonemang – oavsett vilket block som styr.

– Jag tycker det är viktigt att vi, oavsett om det är högerstyre eller vänsterstyre i Sverige, pratar realism – att vi pratar i positiv bemärkelse om frihetsaspekten, om folkhälsoaspekten, på den internationella arenan, och att vi inte har företrädare som gör motsatsen, sa han.