Regeringen ska tillsätta en särskild utredare för att bland annat ta ställning till hur regleringen av tobaksfritt snus ska se ut. Svenska Snustillverkarföreningen välkomnar det efterlängtade beskedet.

Socialdepartementet meddelade sitt beslut om utredningen den 7 februari 2020. Beslutet kom nästan ett år efter ett ställningstagande från Livsmedelsverket, där tobaksfria nikotinprodukter lämnades utan formell reglering. 

– Då tog de fyra stora tillverkarna i Sverige fram en överenskommelse kring hur tobaksfria nikotinprodukter som liknar snus bör regleras. Det är 18-årsgräns, varningstext och reglerad marknadsföring som är grunden. Den bör kunna ge inspiration till utredningen, säger Patrik Strömer, generalsekreterare på Svenska Snustillverkarföreningen.

Enligt socialminister Lena Hallengren “saknas tydlig skyddslagstiftning” för vissa tobaksfria nikotinprodukter, bland annat tobaksfritt snus.

– Därför ska vi nu se över möjligheten att reglera detta, säger hon i ett pressmeddelande.

Samma krav som fryst broccoli

Traditionellt snus har sedan 1971 varit klassificerat som en livsmedelsprodukt med Livsmedelsverket som reglerande myndighet.

– Snus har haft samma krav på hygien och innehållsförteckning som chips, svampsoppa eller fryst broccoli, förklarar Patrik Strömer.

Sedan tobaksfria snusliknande produkter introducerades på den svenska marknaden 2016 har de hanterats som livsmedel, av Livsmedelsverket. Men för ett år sedan kom myndigheten fram till att tobaksfria produkter, som används på samma sätt som snus, inte utgör livsmedel enligt den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (EFSA) definition.

Livsmedelsverkets uppfattning innebär att myndigheten inte längre anses ha tillsynsansvar för tobaksfritt snus. Sedan dröjde yttligare några månader tills Folkhälsomyndigheten uppmanade Socialdepartementet om att det bör utredas hur produkterna ska regleras.

Regleringen av tobaksfritt snus kräver dialog

Patrik Strömer säger att branschen välkomnar reglering. Enligt honom är det inte så konstigt att nya produkter kräver nya reglering.

– Innovationer låter sig inte omedelbart klassificeras och kategoriseras. När Segway kom blev det svårt; vad är det för fordon, får det köra på cykelbanan eller på vägbanan? Ska det vara hjälmtvång, blinkers, osv? Det finns en liknande process just nu med el-sparkcyklar, och här har myndigheter sökt dialog med tillverkarna så att den eventuella regleringen blir bra, säger han.

Precis som e-scooterbolag vill snusföretag inleda en dialog med myndigheter för att skapa en reglering som minskar skadorna på samhället.

– Nikotin i hög koncentration och stora mängder kan vara farligt. Samma med koffein eller alkohol. Om du snusar, så är mängden nikotin långt ifrån farlig, men i produkter där tillverkaren kan tillsätta en högre dos, kan det ge akuta effekter. Konsumenten bör kunna känna sig trygg, förklarar Patrik Strömer.

Men varken regeringen eller den berörda myndigheten har velat ha dialog med branschen hittills, enligt Patrik Strömer.

– Folkhälsomyndigheten har inte frågat oss om hur det borde vara. Socialdepartementet har inte frågat oss. Därför finns det fortfarande ingen reglering på plats i Sverige. Först nu kom utredningsdirektiven och utredningen ska hålla på i mer än ett år. Det är en obegripligt lång tid, särskilt när branschen redan har ett ramverk på plats, säger han.

Den som snusar röker mindre

Men Svenska Snustillverkarföreningen är trots allt positiv till att regeringen börjat ta sitt ansvar i frågan om hur tobaksfritt snus bör regleras. Hoppet från branschens sida är att man kan ta hänsyn till skademinimeringsprincipen, och de stora folkhälsovinsterna med rökfria nikotinprodukter.

– Sverige är redan landet i EU där männen har överlägset lägst förekomst av lungcancer och andra rökrelaterade sjukdomar. Någon gång borde polletten trilla ner när det gäller svenska män mellan 30 och 44 år. Där har dagligrökningen varit under 5 procent rätt länge nu, men å andra sidan snusar 22 procent, säger Patrik Strömer.

– Med andra ord, den som snusar röker mindre, oftast inte alls. Så rent tekniskt har snuset hjälpt till att nå WHO:s mål om ”ett rökfritt samhälle”, men bara i den grupp där det snusas mest, säger Patrik Strömer.