Åtta EU-länder vill stoppa nya nikotinprodukter från att nå den europeiska marknaden. Samtidigt kräver de hårdare regler för produkter som redan säljs och möjlighet för medlemsländer att helt förbjuda nikotinportioner.

Kraven framförs i ett gemensamt brev till EU:s hälsokommissionär Olivér Várhelyi, daterat den 6 oktober och publicerat av den nederländska regeringen.

Bakom brevet står Nederländernas hälsominister Sophie Hermans tillsammans med hennes ministerkollegor i Belgien, Finland, Frankrike, Ungern, Lettland, Slovenien och Spanien.

– Brevet och kraven är absurda. Hela idén med EU inre marknad är att varor ska kunna röra sig fritt mellan medlemsländerna. Här vill man istället öppna för nationella förbud och nya handelshinder, för att inte tala om att man helt bortser från skillnaderna i risk mellan olika nikotinprodukter, säger Patrik Strömer, generalsekreterare för Svenska Snustillverkarföreningen.

De åtta länderna beskriver i brevet vad de vill se när EU-kommissionen ser över tobaksproduktdirektivet (TPD) och tobaksreklamdirektivet (TAD). Kommissionens förslag väntas före utgången av 2026.

”Medlemsstaterna efterlyser ett slut på nikotinindustrins möjligheter att kontinuerligt introducera nya nikotininnehållande produkter på den europeiska marknaden”, står det i brevet.

Men ambitionen går längre än EU mål om en rökfri generation till 2040. Ministrarna vill att lagstiftningen på sikt ska bidra till att ”fasa ut nikotinberoendet i hela Europeiska unionen”.

– Frågan är inte längre bara hur Europa ska minska den dödlighet och de sjukdomar som orsakas av rökning, utan om nikotinanvändning i sig är något som beslutsfattarna vill eliminera, säger Patrik Strömer.

Vill stoppa nya produkter

Ett av brevets mest långtgående krav är ett så kallat ”marknadsstopp”. Det skulle innebära att nya produkter som innehåller nikotin eller ämnen med ”nikotinliknande egenskaper” inte får introduceras på EU-marknaden.

Förslaget omfattar även produkter som inte innehåller sådana ämnen, men som liknar nikotinprodukter.

Ministrarna vill samtidigt skärpa reglerna för produkter som får finnas kvar. Bland kraven finns maxgränser för nikotin, breda smakförbud, neutrala förpackningar och reklamförbud. De vill även stoppa gränsöverskridande distansförsäljning inom EU.

Nikotinportioner pekas särskilt ut

Nikotinportioner, som i dag inte omfattas av TPD, får särskild uppmärksamhet. Ministrarna beskriver dem som ”slående lika tobak för användning i munnen” och hävdar att de ”kan ses som ett kringgående” av EU snusförbud.

I brevet beskrivs nikotinportioner dessutom som ”mycket skadliga och beroendeframkallande”. Ministrarna vill förstärka det befintliga förbudet mot tobak för användning i munnen och ge medlemsländer möjlighet att helt förbjuda nikotinportioner.

Strömer reagerar framför allt på att brevet i liten utsträckning skiljer mellan produkter utifrån deras relativa risker.

– För en rökare är den relevanta jämförelsen inte mellan nikotin och inget nikotin. Ofta står valet mellan att fortsätta röka och att byta till en produkt som inte förbränns. En politik som bortser från den skillnaden riskerar att tappa folkhälsomålet ur sikte, säger Patrik Strömer.

Sverige har protesterat mot förbud

Nederländerna, Frankrike och Belgien har redan förbjudit nikotinportioner. Sverige har invänt mot sådana förbud genom EU anmälningsförfarande TRIS.

I sina synpunkter på det nederländska förbudet 2023 argumenterade Sverige för mer proportionerliga åtgärder, exempelvis reglerad försäljning. Sverige har därefter ifrågasatt Österrikes restriktioner och invänt mot Frankrikes försvar av sitt förbud.

Från tolv länder till åtta

Det är inte första gången Nederländerna samlar andra EU-länder bakom krav på hårdare regler.

I mars 2025 fick ett liknande initiativ stöd av totalt tolv länder, enligt Euronews.

Den här gången saknas Estland, Irland, Litauen, Luxemburg och Malta, medan Ungern har tillkommit. Breven är inte identiska och en utebliven underskrift behöver inte betyda att ett land motsätter sig initiativet. Men gruppen bakom det nederländska initiativet har minskat från tolv till åtta länder.

– Jag är inte säker på att jag skulle gå så långt som att kalla det en ljusglimt, men det är ändå positivt att Nederländerna inte har lyckats övertyga fler medlemsländer om att ansluta sig till deras felriktade försök att införa en förbudspolitik, säger Strömer.

Stora skillnader i rökning

Patrik Strömer pekar också på skillnaden mellan rökningen i länderna bakom brevet och i Sverige.

Jämförbara WHO-data från 2022 visar att andelen dagligrökare låg över 20 procent i fem av de åtta länder som skrivit under brevet. Motsvarande siffra för Sverige var 8 procent.

Sedan dess har den svenska rökningen minskat ytterligare. Enligt de senaste svenska uppgifterna är Sverige nu det första EU-landet som når WHO gräns för att klassas som rökfritt, med en andel dagligrökare under fem procent.

Sverige är samtidigt det enda EU-land där snus får säljas lagligt.

– Det här är länder som fortfarande har betydligt större problem med rökning än Sverige. Ändå är deras svar att göra det svårare att få tillgång till alternativ till cigaretter. Det är en motsägelse som Bryssel behöver ta hänsyn till, säger Patrik Strömer.