Tysklands ledande cancerforskningsinstitut vill behålla landets förbud mot nikotinportioner. Samtidigt pekar andra medicinska organisationer på att rökfria nikotinprodukter innebär betydligt lägre risker än cigaretter. Oenigheten blottlägger en större konflikt i europeisk tobakspolitik: ska målet vara att minska nikotinanvändningen eller framför allt skadorna från rökning?

Det tyska cancerforskningsinstitutet Deutsches Krebsforschungszentrum, DKFZ, uppmanar landets politiker att stå fast vid det nuvarande försäljningsförbudet för nikotinportioner.

Institutet hänvisar framför allt till risken för nikotinberoende och behovet av att skydda barn och unga. Enligt DKFZ har omkring sex procent av tyska ungdomar och 19 procent av unga vuxna någon gång provat nikotinportioner.

Ute Mons, chef för DKFZ avdelning för cancerprevention, menar att förbudet stärker ungdomsskyddet genom att minska produkternas synlighet och möjligheten att marknadsföra dem som attraktiva livsstilsprodukter till unga.

Nikotinportioner förbjudna i Tyskland

Nikotinportioner innehåller ingen tobak och används utan förbränning. DKFZ konstaterar samtidigt att kunskapen om de långsiktiga hälsoeffekterna fortfarande är begränsad och framhåller nikotinets beroendepotential som en central risk.

I Tyskland betraktas nikotinportioner som livsmedel och får inte säljas. Tillverkare vill se en annan klassificering som skulle kunna öppna för laglig försäljning, något DKFZ motsätter sig.

För Patrik Strömer, generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen, aktualiserar frågan vad politiken kring nikotin ska försöka uppnå.

– Det finns en fullt legitim debatt att föra om nikotinberoende, ungas användning och hur produkterna ska marknadsföras. Men det är något annat än en debatt om cancerrisk, säger han.

Olika syn på skademinimering

Royal College of Physicians i Storbritannien har länge framhållit att hälsoriskerna skiljer sig kraftigt mellan olika sätt att konsumera nikotin och att merparten av skadorna från cigaretter orsakas av tobaksröken.

Grundtanken bakom skademinimering är att den som inte slutar använda nikotin ändå kan minska sin hälsorisk genom att lämna cigaretterna för en produkt som innebär lägre exponering för skadliga ämnen.

Men synsättet delas inte av alla. Hjärt-Lungfonden har som mål en nikotinfri generation till 2040 och vill bland annat likställa tobaks- och nikotinprodukter i lagstiftningen. Organisationen anser också att nikotinportioner inte är en effektiv metod för rökavvänjning och varnar för ungas användning.

I Polen har landets onkologiska och kardiologiska sällskap gemensamt avvisat e-cigaretter, upphettad tobak och nikotinportioner som verktyg för skademinimering. Enligt organisationerna bör begreppet reserveras för kliniskt dokumenterade metoder inom ett reglerat behandlingssystem.

Det tjeckiska Sällskapet för beroendesjukdomar gör en annan bedömning. Organisationen beskriver skadligheten hos nikotinportioner som mycket låg jämfört med andra tobaks- och nikotinprodukter och ser dem som ett skademinimerande alternativ till cigaretter.

Vad ska politiken försöka minska?

Skiljelinjen handlar alltså inte bara om riskerna med nikotinportioner, utan också om vilket folkhälsomål som prioriteras: att minska nikotinanvändningen i stort eller att minska sjukdom och dödlighet från rökning.

– Om målet är ett nikotinfritt samhälle bör organisationerna säga det tydligt och argumentera för det. Men om målet är att minska den cancer, hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdom som rökningen orsakar, då måste den relativa risken spela roll, säger Patrik Strömer.

Samtidigt är kunskapen om nikotinportionernas långsiktiga effekter begränsad och mer forskning behövs, något som också får betydelse när framtidens reglering ska utformas.

EU ser över reglerna

Frågan är aktuell på EU-nivå. EU-kommissionen arbetar med en översyn av unionens regelverk för tobak och nikotin, där nya nikotinprodukter ingår.

Hur nikotinportioner regleras framöver kan därför få betydelse långt utanför Tyskland.

– Om nikotinanvändningen i sig är problemet är det en mer moralisk än samhällspolitisk debatt. Om det är rökrelaterad sjukdom som är problemet måste vi jämföra produkterna utifrån de risker de faktiskt medför. Vi ska inte låtsas att det är samma fråga, säger Patrik Strömer.