Politik

Vad står i tobakspropositionen?

I det förslag till ny tobakslag som Annika Strandhäll presenterat är det rökförbud utomhus som hittills lyfts fram av regeringen. Men i regeringens förslag finns det flera andra saker som också påverkar snus, eller egentligen mest handeln med snus.

Det som är bra med regeringens förslag är att snus även i fortsättningen kommer att vara klassat som ett livsmedel. Att svenskt snus har världens tuffaste gränsvärden för potentiellt skadliga ämnen gör samtidigt att svenskt snus också är den tobaksprodukt i världen som har minst hälsopåverkan. En annan bra sak är att snus – som det alltid har gjort – får smaksättas. Dessutom får det stå på dosan om det är en distinkt smaksättning. Då kan en snusare som vill ha (eller undvika) en viss smak snabbt och enkelt få relevant information. De här förslagen är intressanta eftersom EU:s tobaksproduktdirektiv annars förbjuder smaksättning av cigaretter. Men eftersom snus är förbjudet i EU så är det Sverige och ingen annan som bestämmer hur vi ska reglera snus. Eftersom regeringen lägger ett sådant förslag blir det också omöjlig att skylla på att ”EU kräver” något när det gäller tillverkning och försäljning av snus i Sverige.

Självbetjäningsförbudet

Vad ingen från regeringen har velat berätta är att om förslaget går igenom förbjuds snusare att ta en dosa ur kylen, lägga på disken och sedan betala. Inte heller ska butiker som säljer snus via internet få visa bilder på produkterna. Enligt Strandhäll kan en sida som SnusBolaget ändå få visa bilder om de ansöker om utgivningsbevis. Men varför ska man som politiker stifta en lag när man ändå menar att det går att göra undantag? En vanlig enkel väljare tänker nog att det är bättre att inte försöka laga det som inte ens är trasigt.

Fyra av tio butiker har idag snuskylen bredvid kassorna. Annika Strandhäll vill bestämma att snuset ska förvaras bakom kassan istället. Myndiga konsumenter ska behöva be om sin dosa. De anses inte kapabla att plocka i kylen själv utan att drabbas av en obetvinglig lust att förköpa sig på snus. Statens tilltro till medborgarna sänks därmed ytterligare ett snäpp.

Det föreslagna självbetjäningsförbudet har ingenting med fakta, vetenskap och empiri att göra. Det påverkar inte människors hälsa positivt och det är ingen social förbättring – tvärtom.

Missriktad och moralistisk

Förutom den onödiga ombyggnationskostnaden som drabbar nära hälften av de butiker som säljer snus, finns också erfarenheter från Norge som visar att det är de mindre butikernas omsättning som drabbas. De bensinstationer och butiker i glesbygd och förorter som det mestadels handlar om riskerar att se sin gemensamma omsättning minskad med omkring 350 miljoner kronor per år. Det är flera gånger mer än det statliga driftstöd till utsatta glesbygdsbutiker som ett flertal partier ställt sig bakom. Politikerna ger med ena handen och rycker undan mattan med den andra.

Från sina företrädare Maria Larsson (KD) och Gabriel Wikström (S) har Annika Strandhäll fått ta över en missriktad och moralistisk ANDT-strategi där det sägs att ”tobaksbruket ska minskas”. En klokare regering hade formulerat det som att ”skadorna från tobaksanvändning ska minskas”, och därmed kunna skilja på snus och cigaretter.

Det finns inget konkret förslag som handlar om verklig omsorg om människors hälsa, och egentligen handlar det inte så mycket om snus heller. Förslaget går ut på att av någon outgrundlig anledning vilja göra det svårare för butiker och servicehandel att erbjuda det som kunderna önskar. Och det utan någon påvisbar nytta. Krångel och kostnader för vanligt folk är vad regeringen kan hoppas på.

Lämna snusare i fred

För den som är intresserad av människors hälsa på riktigt och inte nöjer sig med enkla fraser och önsketänkande är det enkelt att se att rökning påverkar hälsan negativt för alltför många människor, både brukaren och dennes omgivning. Och den som anser att rökning är ett problem finner vid en snabb blick på internationell statistik att i länder som Sverige och Norge där snus är tillåtet, är också andelen rökare i befolkningen långt lägre än i andra jämförbara länder.

Att ge sig på den produkt som bidragit till att färre röker kan helt enkelt inte vara ett bra sätt att minska skadorna från rökning.

Sanningen är att den grupp av vuxna i Sverige där rökning är minst vanligt är män 30-44 år. Å andra sidan snusar 22 procent av dessa män, så uppenbarligen är det tack vare snuset som rökningen kunnat understiga WHO:s mål om högst fem procent rökare. Det behövs inget tack för våra insatser, inte ens ett erkännande. Vi vill bara att politiken lämnar snuset och snusarna i fred.

Då krävs det att riksdagen röstar nej till dåliga förslag från regeringen.

Patrik Strömer, Generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen