Kommande mandatperiod väntas EU se över regleringen av tobak och nikotinprodukter. Här är Snusforumets guide till det du behöver veta om tobaksproduktsdirektivet, TPD3.

1. Tobaksproduktdirektivet och nikotinportioner

• Vad är Tobaksproduktdirektivet? Tobaksproduktdirektivet är EU:s regelverk för att reglera tillverkning, presentation och försäljning av tobaks- och relaterade produkter. Nu kommer EU att utarbeta en tredje version av direktivet, ofta kallat TPD3.
  
  
• Harmonisering av regler för nikotinportioner: För närvarande varierar regelverket avsevärt mellan medlemsstater. Sverige har en robust lagstiftning med åldersgräns, hälsovarningar och innehållsförteckning, medan länder som Belgien och Nederländerna har infört ett totalförbud. Harmonisering förväntas för att skapa enhetliga regler inom EU.

2. Möjlig reglering och risken för totalförbud av nikotinportioner

• Fördelar med den svenska modellen: Sverige fungerar som ett framgångsrikt exempel med sin låga rökfrekvens och snus och nikotinportioner som mer hälsosamma alternativ till cigaretter.  Andra länder bör därför fundera på varför det i Sverige röks minst och varför övriga inte lyckas lika bra.
  
  
• Nackdelar och hinder: Brist på information från tidigare svenska regeringar om landets framgångar. När exempelvis EU:s strategi mot cancer skulle tas fram var det ingen från regeringen som framhöll det faktum att svenska män har överlägset lägst risk för en lungcancerdiagnos, vilket beror på att svenska män snusat mer och rökt mindre sedan omkring 1980.

Förekomsten av okunskap och moralpanik i vissa länder kan också hindra en rationell reglering av nikotinportioner liknande den i Sverige.

• Risken för att tobaksproduktsdirektivet landar i ett totalförbud: Flera EU-länder tillåter och reglerar redan nikotinportioner noggrant. Ett totalförbud saknar vetenskaplig grund och skulle vara en extrem åtgärd och bedöms inte som särskilt sannolik.

3. Nyckelaktörer och deras betydelse

• Förespråkare och motståndare inom EU:  Det är i vanlig ordning Tyskland och Frankrike som inte bara är de stora länderna inom EU, utan som också ännu inte valt väg. Tyskland har faktiskt haft en ökning av cigarrettrökning de senaste åren, vilket delvis beror på att de inte har en tydlig skademinimeringspolitik. I Frankrike är rökningen bland unga omkring fem gånger så hög som i Sverige, men drabbades trots detta av moralpanik över ”le snus” för något år sedan.

Belgien och Nederländerna har förbjudit nikotinportioner, medan Finland och Danmark i likhet med Sverige tillåter produkten.

4. Transparens och vetenskap i EU-arbetet

Historiskt har EU:s arbete med snus präglats av politiska snarare än vetenskapliga utgångspunkter. Trots att evidensen pekar på snus som ett mindre skadligt alternativ till rökning, kvarstår förbudet. Aktivister både innanför och utanför politiken driver kampanj mot nikotinet generellt istället för mot rökningen. Det medför att data utelämnas eller förvanskas, att uppenbara förklaringar ignoreras och att 85 miljoner rökare i EU i praktiken lämnas med två alternativ: att fortsätta röka eller att sluta med nikotin och då är det många som fortsätter att röka.

Bedömningen är att de vetenskapliga perspektiven fortsatt kommer att ha det utmanande och att de politiska och moraliska perspektiven ges företräde.

5. Betydelsen för EU:s inre marknad

Fri rörlighet för varor är en grundläggande princip i EU som har bidragit till ökat välstånd. Förbud mot snus och nikotinportioner utmanar denna princip och kan ifrågasätta EU:s inre marknads funktionalitet.

• Politiska utgångspunkter: Enskilda förbud är ofta godtyckliga och olyckliga, vilket gör det viktigt att bedöma nikotinprodukter utifrån vetenskap och folkhälsa snarare än moralpanik och politik. Förhoppningen är att beslutsfattare inom EU står upp för principen om fri rörlighet och driver frågan mot en enhetlig reglering av nikotinprodukter.

6. Framtiden för det svenska snuset 

Snusförbudet har kritiserats av många ansedda experter och medicinskt kunniga. När snus förbjöds 1992 var inte Sverige medlem i EU och på den tiden var det fortfarande många som likställde ”rökning” med ”tobak”. Men efterhand har svenska folkhälsodata visat en tydlig skillnad och all senare forskning har visat att skillnaden mellan att röka cigaretter och att använda tobak eller nikotin på annat sätt är större än man tidigare trott.

• Förutsättningar för brunt snus: Data visar att snus är betydligt mindre skadligt än cigaretter. En harmonisering av samtliga nikotinportioner skulle vara positivt, men då måste förbudet mot brunt snus upphävas, vilket inte bedöms som troligt. I ett läge där det blir en reglering av nikotinportioner skapas den paradoxala situationen att ”originalprodukten” snus är förbjuden medan den nya varianten nikotinportioner – som i princip har identiskt låg hälsopåverkan – blir tillåten.
• Det svenska undantaget: Det är avgörande att snus fortsätter att regleras som livsmedel och att den svenska traditionen med smaksättning bevaras. Detta säkerställer att svenska produkter är fortsatt tillgängliga på den svenska marknaden.