Tisdag eftermiddag under Almedalsveckan var det dags för Livsmedelsarbetareförbundet och Livsmedelsföretagens seminarium ”Är regeringen på väg att straffa ut snuset?”. Seminariet hölls på Gotlands Kafferosteri och från riksdagen deltog Aron Modig (KD), Jesper Skalberg Karlsson (M) och Kenneth G Forslund (S). Från näringslivet deltog Henrik Jakobsson, vd för Gotlandssnus, Mats Linder, politisk chefredaktör på Gotlands Allehanda, Eva Gouvelin från Livsmedelsarbetarförbundet och Svenska Snustillverkarföreningens egen generalsekreterare Patrik Strömer.

Under eftermiddagen fördes ett konstruktivt samtal om det svenska snusets framtid och den pågående utredningen av EU:s tobaksdirektiv. En stor del av samtalet handlade om det nya förslaget om att förbjuda smakmärkning på snusdosor, något som uppfattades påverka både arbetstillfällen och folkhälsan.

– Om det nya förslaget om smakmärkning går igenom kommer vi bli hårt drabbade. Vi räknar med 30 procent tapp i vår omsättning. Min målsättning har hela tiden varit att sätta unga människor i jobb och det vill jag fortsätta att göra, men detta förslag kommer istället innebära neddragningar, sa Henrik Jakobsson, vd för Gotlandssnus.

– Produktmärkningen är en del av yrkesstoltheten för livsmedelsarbetare. Många identifierar sig med de produkter som de tillverkar. Avidentifieringen kan vara en farlig utveckling som kan påverka antal arbeten inom industrin, sa Eva Gouvelin från Livsmedelsarbetarförbundet.

Alla deltagare i panelen var överens om att det är fel att likställa snus med cigaretter och att den höga beskattningen av det svenska snuset är missriktad.

– Det är djupt omoraliskt att beskatta snus och cigaretter likadant. Istället bör man fokusera på att minska skadeverkningen av tobak och då är det inte snuset man ska bekämpa, sa Mats Linder, politisk chefredaktör på Gotlands Allehanda.

– Det är tacksamt att ge sig på snuset och det har gjort att snuset har blivit väldigt högt beskattat. Jag anser att snus ska beskattas lägre än cigaretter då dess skadeverkningar är betydligt lägre. Min utgångspunkt i riksdagen är att minimera regleringen av fungerade marknader. De förslag som ligger riskerar dessutom att drabba jobben inom livsmedelsindustrin, sa Aron Modig (KD).

– Istället för att fokusera på att minska tobaksbruket anser jag att man bör lägga krutet på att minska de tobaksrelaterade sjukdomarna. Regeringen har intagit en extremposition i och med de nya förslagen. Man tittar inte på snus och cigaretter separat vilket är problematiskt då de har väldigt olika skadeeffekter, sa Jesper Skalberg Karlsson (M).

– De finns en dragkamp mellan olika intressen inom politiken. De som arbetar med folkhälsofrågor ser på tobak utifrån det perspektivet och de som arbetar med handelsfrågor ser på tobak utifrån det perspektivet. Jag tror att vi kommer komma fram till en tolkning som är klok i slutändan, sa Kenneth G Forslund.

– I Norge har snusandet ökat vilket gjort att rökningen minskat. Detta har gjort att man nu även börjat se att skadeverkningen av tobak har minskat i landet. Om resten av EU snusade lika mycket som svenskarna och rökte lika lite som svenskarna då skulle uppskattningsvis 250 000 liv om året räddas, sa Patrik Strömer från Svenska Snustillverkarföreningen.

Alla paneldeltagare var överens om att det svenska snuset kommer att finnas kvar i framtiden och att riksdagen i slutändan kommer fatta ett bra beslut. Svenska Snustillverkarföreningens generalsekreterare, Patrik Strömer, var mest optimistisk.

– Jag tror att detta är en ny början för det svenska snuset. Internationellt börjar man inse hur bra vi har lyckats med folkhälsan på grund av snusbruket och det finns ett stort intresse för snuset, framför allt utanför EU, sa Patrik Strömer.

Seminariet avslutades med att Edward Blom ledde en exposé över snusets historia, kultur och tillverkningstraditioner samt en provning av olika snussorter. Publiken fick ta del av snusets historia från 1600-talet till 1969.

– Luktsnuset, som brukats av såväl aristokratin som indianer, var det som först blev populärt i Sverige under 1700-talet vartefter allmogen började blanda ut den malda tobaken med vatten – och så var det svenska snuset uppfunnet. Det skulle dock dröja länge innan svenskt snus placerades i runda snusdosor och även började brukas av kvinnor, sa Edward Blom.