I Sveriges Radios serie Nikotinkriget granskas kopplingarna mellan tobaksindustrin, forskning och skademinimering. Nu riktar en av Nordens mest erfarna tobaksforskare, Karl Erik Lund, stark kritik mot hur Nikotinkriget beskriver forskningsläget. Han menar att etablerad forskning om snusets roll i minskad rökning i stort sett ignoreras och varnar för att forskare misstänkliggörs i debatten. 

Sveriges Radios Nikotinkriget har bland annat ifrågasatt vilken betydelse som snus haft för Sveriges låga andel rökare och lyft kritik mot forskare och opinionsbildare som argumenterar för rökfria nikotinprodukter som alternativ till cigaretter. 

Men alla delar inte seriens slutsatser. 

En av dem är Karl Erik Lund, forskare inom Folkehelseinstituttet, den norska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten. Han har forskat om rökning, snus och nikotinbruk i över fyra decennier. Han menar att serien ger en ofullständig bild av forskningsläget, och att flera centrala studier om snus och rökavvänjning inte får utrymme. 

– Det är olyckligt att serien inte hänvisar till vetenskapligt publicerad forskning som visar att snus inte bara är den mest använda metoden för rökavvänjning, utan också den metod som har högst framgångsgrad, säger han till Snusforumet. 

Han pekar också på forskning som visar att många snusanvändare är tidigare rökare och att personer som kombinerar snus och cigaretter i högre grad slutar röka än personer som enbart röker. 

Påståendet faller på sin egen orimlighet 

En central del i Nikotinkriget handlar om påståendet att det saknas evidens för att snus spelat en avgörande roll i Sveriges låga rökningstal. Det avfärdar Lund tydligt. 

– Det faller på sin egen orimlighet. Snus har påverkat rökningen genom flera mekanismer, säger han. 

Han beskriver tre huvudsakliga effekter: att snus används för att sluta röka, att det fungerar som ett alternativ till cigaretter bland unga som annars riskerat att börja röka, samt att det minskar cigarettkonsumtionen bland personer som använder både snus och cigaretter. 

Samtidigt understryker han att snus inte ensam kan förklara Sveriges utveckling. 

– Jag håller med Folkhälsomyndigheten om att snus inte behöver vara en förutsättning för att minska rökningen i ett samhälle. Det finns många andra faktorer som också spelar in. Men när man förnekar att snus spelar någon roll alls i rökminskningen riskerar det att minska trovärdigheten. 

Beskriver omfattande forskning om substitution 

Enligt Lund har forskningen kring rökfria nikotinprodukter utvecklats kraftigt i takt med att fler alternativ till cigaretter etablerats på marknaden. 

– Det finns idag ett omfattande vetenskapligt kunskapsunderlag om den produktsubstitution som sker på nikotinmarknaden, säger han. 

Han hänvisar till studier inom bland annat beteendeekonomi, preferensforskning och ekonometriska analyser som visar att konsumenter ofta byter mellan olika nikotinprodukter beroende på regleringar och tillgänglighet. 

– Forskningen visar att när en produkt regleras hårdare minskar efterfrågan på just den produkten, men samtidigt ökar efterfrågan på andra nikotinalternativ som inte omfattas av regleringen. 

Därför menar han att regleringen bör vara riskproportionerlig. 

– Om de farligaste produkterna möts av de strängaste reglerna kan efterfrågan kanaliseras mot mindre skadliga alternativ. 

Målet har gått från att minska skador till att bekämpa nikotin 

Lund anser att skademinimering borde vara en självklar del av framtidens tobaks- och nikotinpolitik, både i Norden och inom EU. 

– Tillsammans med beskattning och reglering är skademinimering ett naturligt element i en strategi för att förebygga rökning och rökrelaterade skador. 

Han menar dock att fokus i debatten successivt har förändrats. 

– Det ursprungliga målet för tobakspolitiken var att minimera skadorna från tobaksbruk. Men efter hand som rökningen minskat har målsättningen alltmer kommit att handla om att bekämpa själva nikotinet. Det är något helt annat. 

Kritisk till seriens ton – men uppskattar vissa delar 

Trots sin kritik säger Lund att han ändå uppskattade delar av Nikotinkriget. 

– Serien var välgjord, särskilt de historiska inslagen. För mig som arbetat med tobaksforskning i 40 år är det ingen överraskning att kommersiella aktörer försöker använda forskning som stödjer deras intressen. Så fungerar det inom många områden. 

Han menar däremot att serien går för långt när den antyder att forskare som argumenterar för skademinimering skulle fungera som “nyttiga idioter” åt tobaksindustrin. 

– Det framställs nästan som en konspiration. Samtidigt har forskare självklart ett ansvar att hålla avstånd till industrin och undvika samarbeten som kan skada deras trovärdighet. 

Samtidigt lyfter han fram en aspekt som han tycker serien lyckades förmedla tydligt: 

– Jag uppskattade att serien åtminstone visade att det finns stora skillnader i skadeverkningar mellan rökning och snusanvändning.