Att snus är mindre hälsofarligt än cigarrettrökning var ett kontroversiellt påstående på 1980-talet, särskilt från en cancerläkare. Men Lars-Erik Rutqvists mission var att låta forskningen tala för sig själv. Det har den gjort: Möt professorn som såg till att världen upptäckte tjusningen med det svenska snuset.    

Stora förändringar har skett inom snusdebatten i Sverige. Dagens mer nyanserade bild är resultatet av de många studier som publicerats de senaste decennierna. I dessa har man specifikt studerat hälsoeffekter av svenskt snus. Men vägen hit var lång och brokig – det vet Lars-Erik Rutqvist, som stått vid frontlinjen och krossat fördomarna.

– När en förändring sker långsamt, kan det vara svårt att från den ena månaden eller året till nästa uppfatta att någonting blivit annorlunda. Inte desto mindre kan förändringen vara betydande, sett med några års perspektiv, säger Lars-Erik Rutqvist.

Hans långa karriär inom cancervård och forskning har präglats av vetenskapligt arbete. Han har jobbat som cancerläkare och överläkare vid Huddinge universitetssjukhus och senare Karolinska universitetssjukhuset.

Över 150 forskningsrapporter står i hans namn och har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Forskningen som publicerades 1998, ”Smoking tobacco, oral snuff and alcohol in the etiology of carcinoma of the head and neck” är en av världens största epidemiologiska undersökningar av riskfaktorer för cancer i öron-, näsa- och hals-området. I den visade resultatet en ökad risk för cancer vid rökning särskilt i kombination med alkohol – men ingen ökad cancerrisk vid användning av svenskt snus. 

– När resultaten kom insåg jag att de var oerhört viktiga för att förebygga rökrelaterade sjukdomar. Om rökare kunde byta till en produkt utan cigarrettrökningens negativa effekter skulle det innebära betydande folkhälsovinster, säger Lars-Erik Rutqvist.

I över fyra decennier har Lars-Erik Rutqvist drivits av ett mål: att färre ska dö i cancer. Och ibland har han då tvingats att agera som en resonerande röst mot ”de etablerade sanningarna” i debatten om snus och tobaksprodukter.

– Som forskare tror jag på vetenskap och min förhoppning är att människor ska lyssna mer på vetenskap än ideologi. Sverige är ett levande exempel på vad man kan åstadkomma när det gäller folkhälsa av att byta ut cigaretter till snus.

Ogrundad debatt sätter fart på forskningen

Allt började på 1980-talet när Lars-Erik Rutqvist insåg att det faktiskt saknades forskningsgrundade argument i tobaksdebatten.

I en tid då det fanns relativt få vetenskapliga studier om hälsorisker med svenskt snus, präglades debatten av farhågor om ökad risk för cancer och andra sjukdomar. Man varken särskilde snus från cigaretter eller förstod att nikotinet i sig inte var cancerframkallande. Lars-Erik Rutqvists inspel blev kontroversiellt: det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar farhågorna.

– Många tog för givet att det var nikotinet i tobak som var den stora hälsofaran. I efterhand har det visat sig att nikotinet påminner mycket om koffein som finns i kaffe. Det är beroendeframkallande men ofarligt ur ett hälsoperspektiv, även om vissa grupper som till exempel gravida kvinnor varken bör konsumera nikotin eller koffein.

Parallellt med debatten tog forskningen fart. Ett stort antal oberoende epidemiologiska studier initierades vid svenska universitet med syfte att klarlägga det svenska snusets hälsoeffekter.

Den ”etablerade sanningen” stämde inte

De första studierna som presenterades satte i gång det som Lars-Erik Rutqvist kallar ”det konfrontatoriska 1990-talet”. Oberoende epidemiologiska studier initierades vid svenska universitet, med syftet att kartlägga det svenska snusets hälsoeffekter. De första som blev tillgängliga gällde risken för munhålecancer och visade oväntat att risken bland snusare var densamma som bland icke-tobaksanvändare.

Parallellt med forskningen radikaliserades den internationella anti-tobaksrörelsen.

– Att bekämpa de stora multinationella cigarettbolagen kom att bli en huvudfokus och svenska Swedish Match strök med genom ”guilt by association”. Mot den här bakgrunden var det gynnsamt att den svenska forskningen kring snusets hälsoeffekter bedrevs av oberoende, universitetsanknutna forskargrupper, utan ekonomiskt stöd från tobaksindustrin, säger Lars-Erik Rutqvist.

VIDEO: Lars-Erik Rutqvist om förandrade snusdebatten

De svenska studierna bidrog sen starkt till att den europeiska hälsovårdsmyndigheten 2001 beslutade att ta bort den cancervarning som tidigare krävdes på snusdosorna.

Inte desto mindre fortsatte snusdebatten att domineras av felaktiga påståenden om snus. Ett som används än idag är att snus skulle vara en inkörsport till rökning.

– Det är helt fel. Rökare upptäcker snarare att snus kan ersätta cigaretter, och det är precis det som hänt i Sverige de senaste fyra decennierna. Som resultat är Sverige det land som har rekordlåga rökningsrelaterade folkhälsoproblem. När det kommer till dessa sjukdomar, som till exempel lungcancer, har Sverige minst antal fall i Europa.

Nya fienden: nikotinberoendet

I takt med att den svenska forskningen kunde motbevisa den etablerade sanningens argument genom åren, tonades det konfrontatoriska 1990-talets retorik ner. I stället blev nikotinberoendet huvudargumentet.

– Beroendeproblematiken med nikotinprodukter, vare sig de innehåller tobak eller inte, är en fråga med etiska dimensioner som varje företag i branschen måste förhålla sig till. Men man bör vara medveten om att en debatt om olika typer av beroenden i samhället inte i första hand är en medicinsk fråga, utan snarare ideologisk, säger Lars-Erik Rutqvist.   

Många har enligt Lars-Erik Rutqvist svårt att släppa etablerade åsikter, speciellt när det handlar om folkhälsa. I kombination med att Sveriges förbudskultur främjar totalabstinens, kommer alternativ, som faktiskt kan vara avgörande för att ännu fler slutar röka, i skymundan. Lars-Erik Rutqvists omfattande forskning visar tvärtom att konceptet skademinimering borde vara den huvudsakliga linjen för att få fler att sluta röka.

Skademinimering är ett väletablerat koncept som är baserat på vetenskapen att det är kemikalierna, inte nikotinet, i tobaksprodukter som gör rökningen avsevärt mer hälsoskadligt än snus. Och att svenskt snus, som har en helt annan sammansättning än cigaretter, borde betraktas som ett sätt att få fler att sluta röka. 

Det var på grund av den stora riskskillnaden som amerikanska FDA 2019 klassificerade svenskt snus tillverkat enligt Gothiatek-standarden som en riskreducerande produkt som kan gynna folkhälsan genom att utgöra ett lågriskalternativ till cigaretter.

Lars-Erik Rutqvist: Ser de positiva sidorna

2006 lämnade Lars-Erik Rutqvist Karolinska universitetssjukhuset, som precis hade slagit ihop hans arbetsplats Huddinge universitetssjukhus med Karolinska sjukhuset. Hans nya roll blev direktör för vetenskapliga frågor på Swedish Match, ett nytt steg in i debatten om det svenska snusets fördelar.

– Jag har genom mitt arbete inom svensk cancervård sett vilken skada rökning kan leda till och jag har också förstått de positiva sidorna av rökfria alternativ, till exempel snus, för den som inte kan eller vill ge upp sin tobakskonsumtion. Cigarrettrökning är ett viktigt och växande hälsoproblem i världen. Detta måste mötas genom aktiva åtgärder för att begränsa ohälsosamma aktiviteter. I detta avseende kan Swedish Match bidra positivt. Det är en spännande utmaning att bidra till denna utveckling. Ingen annan enskild insats för folkhälsan är viktigare än att få människor att avstå från cigaretter och det kommer jag att fortsätta arbeta för, sa Lars-Erik Rutqvist när han började på Swedish Match.

Vet vi i dagens läge allt om snus och hälsa?

– Nej, förmodligen inte, menar Lars-Erik Rutqvist, som idag är pensionerad men driver frågorna vidare på egen hand. Det finns anledning att fortsatt bedriva vetenskapliga studier med tanke på att snus förmodligen fortsatt kommer att användas av många människor i både Sverige och andra länder.

Som ett exempel syftar han på utvecklingen av vitt snus, där diskussionen om nikotinberoendet fortfarande pågår. Men även i den här frågan hänvisar Lars-Erik Rutqvist till den etiska dimensionen om beroende och vilken hållning man ska ha i frågan om folkhälsa. Han förespråkar att det svenska snuset kan rädda liv genom att få nikotinberoende rökare att fimpa cigaretterna.

Kanske tack vare debatten och de olika förhållningssätten vet vi idag tillräckligt för att kunna hävda att snus inte för med sig ens en bråkdel av de negativa hälsoeffekterna som är väldokumenterade för cigarrettrökning.

– Vetenskapen kring detta idag är så solid att om någon framtida studie skulle visa ett avvikande resultat, skulle det inte rubba en samlad bedömning av den vetenskapliga bevisbasen mer än högst marginellt.