Den 3 december överlämnade folkhälsominister Gabriel Wikström lagrådsremissen ”Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet – genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv”. Samma dag fick TT ta del av remissen och konstaterade i sin artikel att det svenska snuset inte berörs av regeringens förslag – något som visade sig vara en sanning med modifikation. Lagrådsremissen innehåller riktigt inget smakförbud för snuset, men istället innehåller den förslag som på sikt riskerar att undergräva den svenska bestämmanderätten över snuset.  

Ett förslag i lagrådsremissen som hamnat under radarn är att regeringen vill flytta tillsynen av det svenska snuset från Livsmedelsverket till Folkhälsomyndigheten. I dag regleras snus som livsmedel i Sverige. Det innebär att Livsmedelsverket upprätthåller en hård reglering av snuset, med ansvar för vad snuset får innehålla, vilka nivåer på substanserna som tillåts samt hur innehållet och nivåerna skall redovisas för konsumenten. Att snuset är ett livsmedel och regleras i enlighet med andra livsmedel är viktigt gentemot EU och det svenska undantaget för snus. Det är detta som definierar snuset som en annorlunda tobaksprodukt, som är bättre reglerad och mindre skadlig för konsument än exempelvis cigaretter. Om tillsynen av snuset flyttas till Folkhälsomyndigheten får det en rad följdeffekter. Innehållsförteckning och substanskontroller försvinner och därmed unika aspekter av det svenska snuset, som är starka argument för det svenska undantaget i EU.

Här följer sex punkter som visar på brister i regeringens lagrådsremiss, rankade efter den potentiella skada de riskerar att åstadkomma:

Folkhälsomyndigheten som ny tillsynsmyndighet för snuset. Idag sker tillverkning av snus enligt livsmedelslagens krav på hygien, bakteriehalt och låga gränsvärden av oönskade ämnen. Livsmedelsverket är tillsynsmyndighet och har nyligen tagit fram nya föreskrifter för att reglera innehållet i snus med ännu lägre gränsvärden än tidigare. Regeringens förslag innebär – utan motivering – att Folkhälsomyndigheten blir tillsynsmyndighet. Sannolikt kommer då inte snus som produkt längre att behöva tillverkas enligt livsmedelslagen. Vilka gränsvärden blir tillåtna? Vilka försämringar riskerar drabba konsumenten när innehållsförteckning inte längre krävs?

Smakmärkningsförbud för snus finns inte med i regeringens förslag. Regeringen väljer dock att inte hävda subsidiaritetsprincipen i allt som gäller snuset, en produkt som Sverige får reglera på egen hand eftersom den inte får exporteras till andra EU-länder. Det förhållningssättet riskerar att inkludera snuset i annan reglering från EU:s tobaksproduktdirektiv, exempelvis förbudet mot att ange nikotinhalt (se nedan) Regeringen varnar dessutom i lagrådsremissen för att den utredning som väntas i mars 2016 avser återkomma med förslag på reglering av smak för snus. Det borde vara självklart att konsumenter ska kunna vara trygga i att den snussort de vill ha också är den som framgår av etiketten. Det gäller även för mineralvatten, salladsdressing och sill.

Enligt regeringens förslag ska det bli förbjudet att ange nikotinhalt. Det blir då svårare för konsumenten att välja svagare alternativ för att på så sätt minska sitt intag av mängden nikotin. Förslaget kan också leda till att mindre seriösa tillverkare lanserar starkare produkter på marknaden, utan att det framgår på produkten.

Regeringen föreslår en frivillig innehållsförteckning. Trots att inget står i regeringens lagrådsremiss om att snus inte längre ska klassas som en livsmedelsprodukt föreslås, i strid med gällande livsmedelslag och EU:s märkningsdirektiv, att det ska vara frivilligt att ange ingredienserna. Seriösa tillverkare kommer att vilja fortsätta att informera konsumenterna om ingredienser i snuset, medan mindre seriösa tillverkare kommer att välja bort det. Frivillighet kring innehållsförteckning är inte ett förslag i enlighet med ett tryggt, svenskt konsumentskydd.

Förslaget innebär att kommunerna ska utöva tillsyn. I dag är det Livsmedelsverket som kontrollerar tillverkningen av det svenska snuset. Enligt förslaget ska Folkhälsomyndigheten överta tillsynsansvar, ett uppdrag som myndigheten sannolikt kommer att skicka vidare till kommunerna. Fungerande rutiner hos Livsmedelsverket ersätts då av stor osäkert och en myndighetsutövning som kan komma att skifta kraftigt mellan olika kommuner.

Av politiska – inte vetenskapliga – skäl vill regeringen ändra på snusdosans varningstext. Det kan konstateras att det inte finns något entydigt samband mellan snus och ohälsa, även om snus självfallet ska hanteras med viss försiktighet. Att utan en vetenskaplig grund byta till en mer kategorisk text, riskerar att urholka förtroendet för svenska myndigheter.