Debatt i Läkartidningen: Vad fungerar för minskad rökning?
Diskussionen kring skademinimering och tobaksbruk tas upp i senaste numret av Läkartidningen genom debattartiklar skrivna av två kända profiler inom medicin och folkhälsa.
I och med hälsomyndigheter i både USA och Storbritannien har kommit fram till att skademinimering är en lämplig strategi för att motverka negativa hälsoeffekter kopplade till rökning, så har debatten fått ny fart även i Sverige.
– I centrum för debatten står frågan om det är en bra idé eller inte att erbjuda rökare som inte klarar att sluta röka med traditionella metoder andra nikotinhaltiga alternativ, skriver Stefan Willers, överläkare hos Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Enligt Stefan Willers är behovet av skademinimering särskilt viktigt för patienter som röker trots att de har en rökrelaterad sjukdom och där traditionell nikotinavvänjning inte fungerar.
’Så lite skada som möjligt’
Stefan Willers framhåller att tobaksprodukter för oralt bruk har en “avsevärt lägre” skadegrad än cigaretter och att just svenskt snus medför mindre hälsorisker än orala tobaksprodukter. Endast nikotinläkemedel har en lägre risk än svenskt snus i hans jämförelse av olika nikotinprodukter.
– Samhällets regleringar och rekommendationer måste utformas för att stödja de rökare som inte slutar röka att välja det alternativ som medför så liten skada som möjligt och som samtidigt leder till att rökningen verkligen upphör, skriver han.
I samma nummer av Läkartidningen skriver Hans Gilljam, professor emeritus, Karolinska institutet och ordförande i Läkare mot tobak, att Sveriges närmare 1 000 utbildade “tobaksavvänjare” är en underutnyttjad resurs i kampen mot rökning.
Hans Gilljam skriver att snus “kan ha bidragit något” till att svenska män har lägst lungcancerfrekvens i Europa men tror att huvudförklaring är att “svenska män historiskt sett rökt mycket mindre än män i våra grannländer”.
Snus gör skillnad
Påståendet ifrågasätts i Läkartidningens kommentarsfält under Willers artikel av skademinimeringsförespråkaren Atakan Befrits från International Network of Nicotine Consumer Organisations (Innco). Han hänvisar till WHO-statistik som visar att svenskarna rökte ungefär lika mycket som finnarna och mer än dubbelt så mycket som norrmännen räknat per capita.
-Jag har därför svårt att se den rimliga logiken i vad Gilljam anför om viktiga historiska skillnader, om inte den viktigaste historiska skillnaden kanske faktiskt var just är snuset, skriver Atakan Befrits.
Gilljam avslutar med att han vägrar följa brittiska hälsomyndigheten NICEs linje att rekommendera mindre skadliga nikotinprodukter som snus eller e-cigaretter till patienter som vill sluta röka.
– Till skillnad från brittiska NICE tycker jag för egen del inte att det är läkares sak att rekommendera en oprövad, om än sannolikt mindre farlig, produkt, skriver han.
