Enligt Socialstyrelsen har snus en minimal negativ effekt på människors hälsa, samtidigt som rökning anses vara mer skadligt än dåliga matvanor, alkohol och brist på motion. Allt fler svenska politiker som debatterar den kommande ANDT-strategin har också kommit fram till denna slutsats.

Socialstyrelsen bedömer att risken för sjukdom och för tidig död är som störst bland rökare och som måttligast bland snusare. I myndighetens senaste upplaga av ”Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor” konstaterar Socialstyrelsen att snusande har ”liten eller måttlig” svårighetsgrad för ett antal allvarliga sjukdomar.

Andra levnadsvanor, som otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor eller riskbruk av alkohol anses alla ha mer negativ effekt på hälsan än daglig snusning. Samtidigt bedömer Socialstyrelsen också att andra former av tobaksbruk, nämligen rökning, har ”stor till mycket stor” svårighetsgrad för utvecklandet av ett antal allvarliga sjukdomar.

– Socialstyrelsens uppdrag är att ”följa utvecklingen inom vården och omsorgen och fånga upp och möta omvärldens behov för att människor i Sverige ska få tillgång till god vård och omsorg på lika villkor”. Att experterna på Socialstyrelsen gör skillnad mellan snusande och rökning borde därför vara vägledande för den kommande ANDT-strategin, säger Patrik Strömer, generalsekreterare för Svenska Snustillverkarföreningen.

Inför skademinimeringsprincipen för tobaksbruk

Den nuvarande ANDT-strategin gäller sedan 2016 och ska ersättas med en ny femårig strategi från 2021. När det gäller tobak så har den nuvarande ANDT-strategin det uttalade målet att minska allt tobaksbruk – oavsett om det handlar om rökning eller till exempel snusning.

– Den nuvarande strategin gör inte skillnad mellan snus och rökning. Enligt det här resonemanget så skulle 100 000 svenskar som går över från cigaretter till snus INTE ses som en vinst för folkhälsan. Omvänt gäller att om tusen snusare slutar med snus och 500 börjar röka så är det en “framgång”. Det här är fel och går emot allt vad de senaste decennierna av forskning har kommit fram till, säger Patrik Strömer.

Patrik Strömer menar därför att den nya ANDT-strategin bör utgå från skademinimeringsprincipen när det gäller tobaksbruk. På samma sätt som den nuvarande strategin redan idag hanterar alkohol.

Samtidigt som Sverige har lättat på en del restriktioner inom alkoholpolitiken har konsumtionen per capita minskat under de senaste 15 åren och riskkonsumtionen bland vuxna minskat enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.

I narkotikapolitiken begärde riksdagens socialutskott i februari 2020 att den svenska narkotikapolitiken skulle utvärderas så att den ”innehåller insatser för att minimera de skador narkotikan orsakar”.

Om skademinimeringsprincipen fick vägleda även på tobaksområdet skulle det exempelvis kunna leda till sänkt, eller åtminstone inte höjd, punktskatt på snus. Och att vården fick mandat att informera sakligt om skillnaderna i hälsorisker mellan att röka och att snusa.

ANDT-strategin skapar debatt i Riksdagen

Flera riksdagsledamöter har också argumenterat för införandet av skademinimeringsprincipen när det gäller tobak.

”Det finns inte längre några vetenskapliga tvivel kring att snus är betydligt mindre skadligt för hälsan än rökning. Det har även utvecklats ett flertal nya tobaksprodukter där tobak upphettas i stället för att förbrännas med syfte att vara mindre skadligt. Just förbränning av tobak har visat sig vara en process som utsöndrar många skadliga ämnen. Genom att driva en politik som uppmuntrar människor att välja mindre skadliga alternativ, finns oerhört stor potential i att komma i mål med att skapa ett rökfritt Sverige”, skriver riksdagsledamoten Åsa Coenrads, M, i en motion.

Christina Östberg, SD, ställde en skriftlig fråga till socialminister Lena Hallengren om

”ministern avser att ta initiativ till att införa ett så kallat riskreduceringsperspektiv för tobak i den kommande ANDTS-strategin?”.

I Lena Hallengrens svar nämner hon sedan inte snus eller andra rökfria tobaksprodukter, men konstaterar:

”Regeringen har under flera år bedrivit ett målmedvetet arbete för att minska rökningen och andelen dagligrökare är nu nere på 7 procent. Rökstopp är en av de främsta förebyggande åtgärderna för att hindra sjukdom och förtida död”, skriver Lena Hallengren.

Ett stort antal liv skulle räddas

Sverige har den lägsta andelen rökare i hela EU, och därmed också det minsta antalet tobaksrelaterade cancerfall. Tillsammans med Norge är Sverige det enda landet i västvärlden som kan definieras som rökfria.

Samtidigt som Sverige alltså inte gör skillnad mellan snus och cigaretter har andra länder börjat öppna för snuset som ett skademinimerande alternativ.

I USA har Swedish Match fått tillåtelse av FDA, den amerikanska mat- och läkemedelsmyndigheten, kommunicera följande relativa riskinformation: ”Att använda General Snus istället för cigaretter ger dig en lägre risk för muncancer, hjärt-kärlsjukdom, lungcancer, stroke, emfysem och kronisk bronkit”.

– Alla ser det här sambandet utom de som ansvarat för svensk folkhälsa. Men vi kan bara hoppas att Socialstyrelsens perspektiv vinner när den nya ANDT-strategin presenteras. Det skulle spara ett stort antal liv varje år och vara ett viktigt steg på vägen mot ett rökfritt Sverige, säger Patrik Strömer.