Finland och Sverige går i olika riktningar i nikotinpolitiken. Medan Sverige närmar sig rökfrihet pekar Finland mot skärpta restriktioner för rökfria alternativ. Mirita Saxberg, vd Savuton Nikotiiniala ry (SNA), ser behov av nordisk samordning för att minska rökningen utan att stärka den illegala handeln. 

Finland går mot en allt striktare reglering av nikotinportioner och andra rökfria produkter, något som väntas bli en av de mest långtgående regleringarna i Europa. Just därför har landets nikotintillverkningssektor bildat en ny nationell branschorganisation i rekordfart, som Snusforumet skrivit om.  
 
Snusforumet har nu fått en intervju med Mirita Saxberg, vd för den nya organisationen Savuton Nikotiiniala ry, Finlands Nikotinbransch rf (SNA). SNA inledde sin verksamhet sommaren år 2025 och representerar de största aktörerna inom industrin för nikotinportioner. 

Vad krävs för att Finland ska lyckas minska rökningen utan att skapa en växande grå marknad? Och kan ett nordiskt ramverk bli lösningen på växande gränshandel och ojämlika regler? 

Ni byggde Finlands nikotinbransch på bara sex månader. Vad var det som gjorde att behovet av en samlad branschröst blev så akut just nu? 

SNA byggdes upp snabbt eftersom regleringen av nikotinportioner förändrades ovanligt omfattande och samtidigt under åren 2025 och 2026. Samtidigt bereddes skattehöjningar, produktrestriktioner, importregler och senare även producentansvar (2027). I en sådan situation blir behovet av att föra in forskningsbaserad kunskap särskilt stort. Utan en samlad expertröst riskerar diskussionen att förenklas och de faktiska konsekvenserna att förbises. 

Finland skärper regelverket kraftigt 2025–2027. Var anser du att balansen mellan folkhälsomål och marknadsrealism brister i dagens lagstiftning? 

Ett rökfritt Finland är eftersträvansvärt mål, men för att nå dit krävs en balanserad nikotinpolitik och en fungerande laglig marknad för rökfria alternativ. Om reglering eller beskattning istället styr konsumtionen utanför tillsynen kan följden bli svagare skydd för unga, en växande grå ekonomi och minskade skatteintäkter.  

En central del av ert budskap är att skydda unga. Vilka åtgärder menar ni är mest effektiva för att minska minderårigas tillgång? 

Det mest effektiva skyddet för unga består av licensierad försäljning, strikt ålderskontroll och förbud mot distansförsäljning. Den största risken finns däremot i illegala kanaler där ålderskontroll saknas och produkternas ursprung är osäkert. Åtgärder som gör lagliga produkter betydligt dyrare än i grannländer kan därför flytta konsumtionen just till dessa oreglerade kanaler och därmed försvaga ungdomsskyddet. 

Finns det tecken på att de kommande skattehöjningarna och restriktionerna riskerar att öka den grå marknaden i Finland? 

Ja. Redan idag uppskattas skatteförlusterna till omkring 200 miljoner euro årligen eftersom en stor andel nikotinportioner är obeskattade produkter från utlandet. Konsumtionen har alltså redan delvis flyttats utanför den lagliga marknaden. Om skattenivån höjs ytterligare över grannländernas ökar incitamenten för gränshandel och illegal handel, vilket i sin tur försvagar statens skattebas. 

Vilka delar av den svenska modellen är mest relevanta för Finland? 

I Sverige har rökningen minskat till omkring fem procent av befolkningen, lungcancerdödligheten är mindre än hälften av EU-genomsnittet bland de svenska männen och cancerförekomsten är avsevärt lägre än i övriga Europa. Denna utveckling hänger samman med en politik som fokuserar på att minska skadorna av tobaksrökning och med tillgången till rökfria alternativ. Även en riskbaserad beskattning, där cigaretter beskattas hårdare än snus, är en central lärdom för Finland. 

Finns det något Finland gör som Sverige borde studera närmare? 

I Finland får minderåriga i huvudsak inte tag på nikotinportioner eller andra nikotinprodukter via laglig handel, eftersom butikernas egenkontroll fungerar väl. Denna struktur erbjuder viktiga lärdomar för andra länder, särskilt ur ungdomsskyddsperspektiv. I övrigt är riktningen dock i huvudsak den motsatta: Finland har mer att vinna på att ta intryck av den svenska modellen än tvärtom. 

I Finland är alla former av snus förbjudna, i Danmark är reglerna otydliga, och i Norge är nikotinportioner olagliga – hur kan man tala om nordisk enighet när politiken ser så olika ut? 

Även om de nationella regleringarna skiljer sig åt är de övergripande målen gemensamma: att skydda unga, bekämpa illegal handel och förbättra folkhälsan. Samarbetet kan byggas just kring dessa gemensamma mål. 

Ser du en risk för ökade spänningar mellan länderna när regelverken skiljer sig från varandra, särskilt när det gäller gränshandel och resandeinförsel? 

Stora skillnader i pris och reglering leder nästan oundvikligen till ökad gränshandel. Samtidigt gör höga skatter länder mer sårbara för illegal handel och organiserad brottslighet. Detta understryker behovet av nordisk samordning för att kunna skydda både folkhälsan och skattebasen. 

Om vi blickar fem år framåt, hur skulle en framgångsrik finländsk nikotinpolitik se ut enligt SNA, både ur ett folkhälso-, skatte- och tillsynsperspektiv? 

En framgångsrik politik skulle innebära tydligt minskad rökning, lägre tillgång för unga, en mindre grå ekonomi och stabilare skatteintäkter. Det förutsätter riskproportionell beskattning, en fungerande laglig marknad för rökfria alternativ och kontinuerlig uppföljning av regleringens verkliga effekter. Samtidigt måste nikotinportioner finnas lagligt tillgängliga till en rimlig prisnivå för att konsumtionen inte ska flyttas utanför tillsynen. 

Till sist, hur anser du att Finland bör använda sitt inflytande i EU för att säkerställa att skademinimering och riskproportionerlig reglering får genomslag i den europeiska nikotinpolitiken? 

Finland bör på EU-nivå främja riskproportionell reglering, bättre kunskapsunderlag om skatteintäkter, ungdomars tillgång och illegal handel samt gemensamma åtgärder mot den grå ekonomin. Minskning av skadorna från tobaksrökning har enligt forskningen en betydande potential att förebygga sjukdom och död och bör därför utgöra en central del av den europeiska nikotinpolitiken. 

 Mirita Saxberg, vd Savuton Nikotiiniala ry (SNA)