En ny långtidsstudie har analyserat sambandet mellan snusanvändning och hjärt–kärlsjukdom hos rökfria svenska män. Enligt forskaren Lena Lönnberg är nästa steg tydligt; forskningen kring snus, särskilt nikotinportioner, behöver komma ikapp.  

I den aktuella studien, publicerad i Scandinavian Journal of Public Health, har forskare följt över 4 200 svenska män under i medeltal 27 år. Det med hjälp av data från hälsoundersökningar som gjordes på 1990-talet i Västmanland, där en grupp var icke-rökare och en grupp var snusare.  

– Här är det snuset som är i fokus, säger studiens huvudforskare Lena Lönnberg.  

Ett resultat som studien visar är kopplingen mellan snusanvändning i 50-årsåldern och ökad risk för hypertoni och hjärtsvikt senare i livet. Däremot kunde inga signifikanta samband påvisas för stroke, hjärtinfarkt eller dödlighet.  

Media förenklar viktiga data 

Resultatet har lyfts fram i media, där bland annat SVT förenklar data. Ett av dessa är att de bortser från studiens åldersavgränsning och därmed hur stor riskökningen faktiskt är. Ett annat är att inslaget helt saknar data på snuset i relation till rökning, något som riskerar att placera snus i samma riskkategori som rökning, trots att studien inte ger stöd för det.  

– Det är bra att ny forskning uppmärksammas, men lika viktigt att den återges nyanserat. Detta är en observationsstudie som inte säger något om orsakssambandet mellan just snuset och den ökade risken för besvär. Det skulle kunna bero på snusandet, men lika gärna på något annat. Samtidigt är slutsatsen tydlig: snus ger inte kortare liv, säger Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen. 

Lena Lönnberg understryker att resultaten inte ska överdrivas eller ryckas ur sitt sammanhang. Studien jämför snusare med icke-användare och säger därmed inget om relativa risker mellan olika nikotin- och tobaksprodukter. 

– Rökning ligger inte i vår studies fokus, men är också viktigt att studera i och för sig. Vi ställer alltså inte snusning i relation till rökning, säger Lena Lönnberg. 

– Jag som forskare är mer nyfiken på vad snuset som sådant ger, och det var det vi tittade på. Det kan vara viktigt i sig att belysa, säger hon.   

Behövs mer forskning på alternativa nikotinprodukter 

Snus har utvecklats i Sverige i över 300 år; från luktsnuset på 1600-talet och klassikern Ettans uppkomst på 1800-talet, till portionssnuset som gjorde produkten folkligt på riktigt på 1900-talet. Att det är fokus på just det bruna snuset är alltså inte så konstigt.  

– Det var det som människor använde på 1990-talet. Idag ser marknaden annorlunda ut, till exempel nikotinsnuset som kom ut först år 2016. Man kan titta på de mer akuta effekterna av nikotin, men för att göra långtidsstudier måste det gå längre tid, säger Lena Lönnberg.  

Hon framhåller dock att det är angeläget att göra forskning på nya produkter. Patrik Strömer håller med.  

– Forskning som denna är viktig och ska tas på allvar, men den behöver också tolkas med precision. Alla nikotinprodukter är inte riskfria, samtidigt är riskerna olika stora beroende på produkt och användning. Om folkhälsan ska stärkas på riktigt måste debatten bygga på jämförelser, proportioner och en tydlig förståelse för skademinimering, säger Patrik Strömer.