Rapporter

Information om snus och snusfrågan ur många olika perspektiv. Rapporterna är på svenska, engelska och norska.
A-N
Anteckningar från bandupptagning från möte om snus på EU:s inre marknad. 2009-05-19.

En transkribering från en hearing ledd av dåvarande handelsminister Ewa Björling. Mötet handlar om EU:s tobaksdirektiv och huruvida snuset borde få exporteras till hela EU. Flera olika experter gör utlåtanden och diskuterar om snuset.

Bertuccio, P. et al (2011). Cigar and pipe smoking, smokeless tobacco use and pancreatic cancer: an analysis from the International Pancreatic Cancer Case-Control Consortium (PanC4). Published by Oxford University Press on behalf of the European Society for Medical Oncology.

Forskaren Bertuccio med kollegor skriver i tidskriften Annals of Oncology om riskerna för cancer i bukspottkörteln förknippade med piprökning, cigarrer och rökfri tobak. De kommer fram till att cigarrökning leder till betydligt högre risk, medan rökfri tobak inte tycks göra det.

Britton, John och Edwards, Richard (2008). Tobacco smoking, harm reduction, and nicotine product regulation. Viewpoint, vol 371 February 2.

Britton och Edwards argumenterar för att snus borde introduceras i andra länder för att minska skadorna vid tobaksbruk. De uppskattar att skador till följd av tobak skulle reduceras med ca 0.44% per år i USA om snus marknadsfördes som mindre skadligt än rökning.

Europeiska kommissionen (2012). Special Eurobarometer 385 - Attitudes of Europeans Towards Tobacco.

Europeiska kommissionens utredning om attityder till tobak i EU. Studien visar att rökning i EU som helhet inte har förändrats nämnvärt sedan 2009. Sverige lyfts fram som det land med minst antal rökare i EU.

Folkehelseinstituttet (2014). Helserisiko ved bruk av snus.

Norska folkhälsoinstitutets rapport om snusets hälsorisker från 2014.

Framework Convention Alliance (2014). Winning Approaches to Tobacco Taxation: Lessons from the implementation of Article 6 of the World Health Organization Framework Convention on Tobacco Control (WHO FCTC).

FCA skriver i denna rapport att länder som kontinuerligt höjer skatten på tobaksprodukter får både bättre folkhälsa och ökade skatteintäkter. I rapporten görs dock ingen skillnad på cigaretter och snus.

Hedblad, Bo och Janzon, Ellis (2009). Swedish snuff and incidence of cardiovascular disease. A population-based cohort study. BMC Cardiovascular Disorders, 9:21.

Artikeln undersöker om snusare har en ökad förekomst av hjärtinfarkt eller stroke. Flera livsstilsriskfaktorer visade sig vara vanligare hos snusanvändare än hos icke-användare. Däremot hittade forskarna ingen relation mellan snusande och förekomst av hjärt- och kärlsjukdom hos män.

Hortlund, Per och Gabrielsson, Elin (2012). Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011. HUI.

Rapporten undersöker om snuset har hjälpt Sverige att minska kostnaderna för rökning. Rapportens slutsats är att snuset har lett till samhällsekonomiska besparingar på minst 20 miljarder kronor mellan åren 1990 och 2011.

Hortlund, Per och Olsson, Camilla (2014). Samhällsekonomiskt optimala punktskatter på snus. HUI.

HUI:s undersöker i denna rapport den samhällsekonomiska nyttan med punktskatter på tobak. De kommer fram till att den optimala punktskatten på snus är 90 öre per dosa när konsumentnyttan är mål för politiken. I dagsläget ligger den på 9 kr.

Lee, Peter N. (2011). Summary of the epidemiological evidence relating snus to health. Regulatory Toxicology and Pharmacology 59, 197–214.

Artikel av Dr. Peter Lee i den vetenskapliga tidskriften Regulatory Toxicology and Pharmacology. Peter Lee hittar inga samband mellan snusbruk och de hälsoproblem som ofta tillskrivs snus.

Le Houezec, Jacques et al (2011). Tobacco, nicotine and harm reduction. Drug and Alcohol Review 30, 119–123.

Artikel av Jacque Le Houezec, Ann McNeill och John Britton i den vetenskapliga tidsskriften Drug and Alcohol Review om tobak, nikotin och skademinskning. Författarna menar att rökfri tobak, som svenskt snus, kan spela en viktig roll i skademinskningen av tobak, men att nuvarande EU-bestämmelser utesluter bredare användning.

Livsmedelsverket (2015). Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2012:6) om snus och tuggtobak.

Införande av specifika gränsvärden för ämnena B(a)P och tobaksspecifika nitrosaminer (TSNA) samt föreslag att polyvinylpyrrolidon (PVP) tillåts som tillsats i snus och tuggtobak.

Lund, Karl Erik (2009). A tobacco-free society or harm reduction? Which objective is best for the remaining smokers in Scandinavia?

Karl Erik Lund vid norska statens rusmedelsinstitut diskuterar för- och nackdelar med tobakspolitik fokuserad på skadereduktion. Han slår även ett slag för att detta ska få större fokus i den skandinaviska politiken.

Lund, Karl Erik (2011). Kan Norge bli røykfritt? Tidsskr Nor Legeforen nr. 6, 2011; 131: 563–4.

Karl Erik Lund från Norska statens institut för rusmedelsforskning undersöker möjligheterna till ett rökfritt Norge i denna korta artikel. En av hans slutsatser är att vissa insatser för ett helt tobaksfritt samhälle kan stå i vägen för minskad dödlighet till följd av tobak.

Lund, Karl Erik och McNeill, Ann (2013). Patterns of Dual Use of Snus and Cigarettes in a Mature Snus Market. Nicotine & Tobacco Research, Volume 15, Number 3.

Karl Erik Lund från Norges institut för rusmedelsforskning och Ann McNeill från King’s College i London undersöker förekomsten av dubbel användning av snus och cigaretter bland norska män. Forskarnas slutsats är att användare av både snus och cigaretter konsumerar färre cigaretter, och en högre andel av dessa personer beskriver sig själva som rökfria i framtiden, till skillnad från de personer som endast konsumerar cigaretter.

Lund, Karl Erik (2013). Tobacco harm reduction in the real world: has the availability of snus in Norway increased smoking cessation? Drugs and alcohol today, VOL. 13 NO. 2 2013, pp. 92-101.

Karl Erik Lund från Norges institut för rusmedelsforskning undersöker sambandet mellan snus och rökning i Norge. Lund finner att tillgången till snus hjälper rökare att sluta med cigaretter.

Maki, Jennifer (2014). The incentives created by a harm reduction approach to smoking cessation: Snus and smoking in Sweden and Finland. International Journal of Drug Policy.

Artikel av Jennifer Maki i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Drug Policy. Maki jämför rökningsvanor i Finland och Sverige efter att snus förbjöds i Finland 1995. Maki kommer fram till att rökningen ökat i Finland till följd av snusförbudet.

MarketLine (2014). Tobacco in Sweden.

MarketLines analys av den svenska tobaksindustrin från september 2014. Svensk tobaksindustri omsatte vid tillfället 3336.2 miljoner USD och cigaretter har fortfarande störst marknadsandel.

Molander Gregory, Karin (2012). Novel tobacco products - snus. Folkhälsoinstitutet.

Karin Molander Gregory från folkhälsoinstitutet beskriver i denna presentation det svenska snuset ur olika synvinklar.

Nilsson, Robert (2011). The molecular basis for induction of human cancers by tobacco specific nitrosamines. Regulatory Toxicology and Pharmacology.

Robert Nilsson undersöker sambandet mellan tobaksspecifika nitrosaminer och cancer. Slutsatsen är att låg-nitrosaminprodukter (som snus) inte kan kopplas till DNA-skador med statistisk säkerhet, till skillnad från hög-nitrosaminprodukter (som vissa tuggtobaksprodukter).

Novus (2015). EU-reglering av snusförsäljning.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Svenska Snustillverkarföreningen. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur allmänheten ser på förslag från EU om att reglera hur snus får säljas och presenteras i Sverige.

R-Ö
Rodu, B. et al (2003). Evolving patterns of tobacco use in northern Sweden. Journal of Internal Medicine 2003; 253: 660–665.

Rodu et al. studerar tobaksvanor i norra Sverige och kommer fram till att snusbruket, framförallt bland män i regionen, har bidragit till minskad rökning. Publicerad i Journal of Internal Medicine.

Rodu, Brad, Jansson, Jan-Håkan och Eliasson, Mats (2009). The low prevalence of smoking in the Northern Sweden MONICA study, 2009. Scandinavian Journal of Public Health; 0: 1–4.

Denna studie bekräftar att användningen av snus är en viktig faktor i den låga förekomsten av rökning, särskilt bland yngre män och kvinnor i norra Sverige.

Rutqvist, Lars E. et al (2011). Swedish snus and the GothiaTek® standard. Harm Reduction Journal, 8:11.

Denna studie bekräftar att användningen av snus är en viktig faktor i den låga förekomsten av rökning, särskilt bland yngre män och kvinnor i norra Sverige.

Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 - Vetenskapligt underlag.

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete – bl.a. för personer som röker, dricker och snusar.

Statskontoret (2015). Utvärdering av regeringens strategi för ANDT.

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, den så kallade ANDT-strategin. Strategin tog sin början 2011 och sträcker sig fram till och med 2015.

Swedish Match (2014). Vissa Skattefrågor inför budgetproposition 2015 (Tobak).

Swedish Matchs svar på regeringens förslag på en höjning av tobaksskatten. Swedish Match föreslår två alternativa beskattningsmodeller för snus, istället för den modell som regeringen föreslår. De föreslår antingen en lägre höjning på snusskatten (relativt höjningen på cigarettskatten) eller en helt ny modell där portionssnus styckbeskattas istället för att viktbeskattas.

Swedish Match (2011). Snus and Sweden data and analysis 2010-11.

Informativa tabeller och grafer om hur snusanvändning påverkar hälsan.

Swedish Match (2010). What is Swedish snus?

Swedish Match går igenom vad svenskt snus egentligen är för något, hur det är reglerat och vilka effekter på hälsan det har.

Swedish Match (2010). Swedish snus and the internal market.

Swedish Match lägger fram argument för att snus bör få säljas i hela EU.

Swedish Match (2010). Swedish Snus and Health.

Swedish match går igenom hur snuset påverkar hälsan enligt olika hälsomyndigheter och organisationer.

The Tobacco Advisory Group of the Royal College of Physicians (2007). Harm reduction in nicotine addiction. Royal College of Physicians of London.

I den här lite längre rapporten fokuserar brittiska Royal Society of Physicians på skadereducering av nikotinbruk. Att byta till snus från exempelvis cigaretter tas upp som ett sätt att minska skadorna av tobaksbruk.

The Tobacco Advisory Group of the Royal College of Physicians (2008). Ending tobacco smoking in Britain. Royal College of Physicians of London.

Brittiska Royal Society of Physicians går igenom strategier för att få britterna att sluta röka. Svenskt snus diskuteras som ett mindre skadligt alternativ till rökning.

Vedøy, Tord Finne och Skretting, Astrid (2009). Ungdom og rusmidler - Resultater fra spørreskjemaundersøkelser 1968 – 2008. SIRUS-Rapport nr. 5/2009.

En rapport från Norska statens institut för rusmedelsforskning kartlägger hur bruket av rusmedel ser ut hos norska ungdomar.

World Health Organization (2008). The Scientific Basis of Tobacco Product Regulation.

En längre rapport av World Health Organization som går igenom de vetenskapliga underlagen för regleringen av en stor mängd tobaksprodukter världen över.

World Health Organization (2009). Toxicological evaluation of certain residues of veterinary drugs in food

Sammanfattning av slutsatser från Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives år 2008. Här återfinns bland annat WHO:s rekommendationer för rökfri tobak.

Rapporter