I måndags publicerades en vetenskaplig undersökning som har fått medial uppmärksamhet (Smokeless tobacco (snus) is associated with an increased risk of type 2 diabetes: results from five pooled cohorts). Studien sägs påvisa en ökad risk för extremsnusare att drabbas av åldersdiabetes. Bland normalsnusare sågs dock ingen riskökning. Det är väl värt att notera att risken att drabbas av diabetes först och främst gäller för storsnusare i Västerbotten. Inte på andra undersökta platser. Det är därför rimligt att anta att det finns andra förklaringar till ohälsa i Västerbotten än just snus.

Den samlade vetenskapliga dokumentationen kring snus och åldersdiabetes visar att det finns sex nyligen publicerade studier som inte visar någon riskökning, medan i en studie finns en riskökning bland dem som snusar mer än fem dosor per vecka. Den senare studien är baserad på ett material från Västerbotten. Det är oklart varför denna studie avviker från de sex andra. Möjligen kan det bero på att man inte lyckats korrigera fullt ut för andra faktorer man vet är kopplade till risken för åldersdiabetes som t ex kost, livsstil, och övervikt.

När sex studier säger en sak och det kommer en sjunde som säger en annan tycker jag att man ska vara väldigt försiktig med att dra några långtgående slutsatser av detta. Den enda studie som påvisar ett samband är från Västerbotten, och omfattar alltså endast en undersökt kohort (grupp), och där kan det såklart finnas andra förklaringar till diabetesinsjuknande än snuskonsumtion. Det här förändrar knappast bilden av det rådande forskningsläget i ämnet.

Patrik Strömer
Generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen

Läs mer om den vetenskapliga artikeln om snus och åldersdiabetes här.
Läs Patrik Strömers kommentar här.