
Rökande seniorer glöms bort i folkhälsopolitiken
Seniorer har gått från den minsta till att bli den största åldersgruppen som fastnat i rökning i Sverige. Men politiken verkar inte ha någon strategi för att fånga upp seniorerna, trots att det finns alternativa nikotinprodukter som kan rädda liv.
Under de senaste 20 åren har det skett en anmärkningsvärd förändring i rökvanorna i Sverige. Seniorer (65–84 år), som tidigare var den minst rökande åldersgruppen, är idag den kategori där rökningen är som mest utbredd. Enligt Folkhälsomyndigheten röker 7,4 procent av svenskar över 65 år dagligen – en siffra som är högre än i andra åldersgrupper (ljusblå linje i tabellen nedan).

Utvecklingen lyfts fram i SPF Seniorernas medlemstidning Senioren, i samband med en norsk studie om rökvanor i grannlandet.
Varnar: Missar faktiska rökare
År 2004 var det mer än dubbelt så vanligt att svenskar mellan 45 och 64 år rökte dagligen, men i takt med att yngre generationer fimpat har äldre fortsatt röka i högre utsträckning. En liknande utveckling syns även i Norge, där forskare nu varnar för att denna grupp riskerar att glömmas bort när rökningen bekämpas. De skriver i studien:
”Den långsamma nedgången i rökning bland äldre vuxna och den höga stabiliteten i rökavvänjningsbeteenden och attityder till rökstopp tyder på att de politiska åtgärderna mot rökning i första hand har begränsat nyrekrytering av rökare bland unga, men haft mindre effekt på etablerade rökare.”
”Seniorer har gått under radarn”
I den norska studien framkommer det också att särskilt äldre med kort utbildning har fastnat i rökning. Forskarna menar att dessa personer ofta har rökt större delen av sina liv, har låg inkomst och befinner sig utanför arbetsmarknaden – men att de trots det sällan inkluderas i folkhälsoinsatser.
– De har gått under sjukvårdssystemets radar, säger en av forskarna bakom studien, Karl Erik Lund, till Senioren.
Samtidigt som denna grupp har ett stort behov av skademinimering, går myndigheterna i Norge i motsatt riktning och försöker fasa ut all form av nikotin – inklusive skademinimerande alternativ som snus och vejp. Det innebär att äldre rökare i praktiken lämnas utan hjälpmedel, samtidigt som de unga prioriteras i tobakspolitiken.
Skademinimering kan vara lösningen
Forskning visar att det är möjligt att sluta röka i alla skeden av livet, och att även de som slutar vid hög ålder snabbt får en minskad risk för rökrelaterade sjukdomar som KOL, lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Men för många som rökt hela livet är ett totalt nikotinstopp svårt. Att byta cigaretterna mot mindre skadliga alternativ, som snus eller nikotinportioner, skulle kunna rädda många liv.
Patrik Strömer, generalsekreterare för Svenska Snustillverkarföreningen, anser att äldre förtjänar bättre än att falla mellan stolarna:
– Det vi läser här är att äldre rökare i stort sett lämnas åt sitt öde för att politiken misslyckas med att inkludera dem i folkhälsostrategin, där skademinimering är lösningen. Den här studien är viktig även i Sveriges debatt. Denna grupp har lägst kunskap och kännedom om snus och nikotinportioner. Samtidigt ser vi att nikotinmotståndarna helt enkelt inte bryr sig om rökare längre, säger han.