Sedan år 2000 har det skett en kraftig minskning av andelen rökare i Mellansverige, samtidigt som andelen snusare i regionen har ökat. Det visar den senaste rapporten Liv & Hälsa, som undersöker den svenska befolkningens levnadsvanor där rökning och snusning ingår.

Rapporten sammanställer den vuxna befolkningens livsvillkor utifrån unikt underlag för att kunna följa utvecklingen av Mellansveriges befolknings hälsa över tid. Undersökningen har gjorts sex gånger sedan år 2000 i samverkan mellan regionerna Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län.

Rökning har halverats sedan år 2000

Den senaste rapporten från 2022 visar att andelen rökare i regionen mer än halverats sedan millennieskiftet. Totalt anger sex procent av de som är 18 år eller äldre att de röker varje dag, jämfört med cirka 16 procent år 2000. Dagligrökningen har minskat mest i åldern 18–49. Minst förekommande är rökningen bland de som är 85 år eller äldre, en procent män och två procent kvinnor. Högst andel rökare finns i åldersgruppen 50–69 år, sju procent män och nio procent kvinnor.

Väljer vuxna snus istället för rökning?

Samma undersökning visar utvecklingen av snusanvändningen, där man ser en uppgång bland både kvinnor och män. Bland kvinnor ökade daglig snusanvändning från två till sju procent mellan åren 2000 och 2022. Motsvarande siffra för män är från 20 till 22 procent under samma period.

Nytt för den senaste undersökningen är att man inkluderat frågor om tobaksfria nikotinportioner. Det kan ha bidragit till en ökning av användningen av snus mellan 2017 och 2022, menar rapportens författare.

– Att vuxna personer väljer att snusa istället för att röka är en ren hälsovinst. Att rökningen har halverats ska firas, inte skambeläggas, och det borde vara ett kvitto på att vi i Sverige gör något rätt, säger Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen.

Media skapar fel bild av snusning

Trots det har flera medier valt att nästan ignorera rapportens glädjande nyheter om minskad rökning och istället fokusera på att allt fler snusar. Det skapar en missvisande bild av befolkningens vanor och livsstil samt vad trenden innebär för folkhälsan, anser Patrik Strömer.

– Ensidig rapportering skapar skrämselpropaganda istället för att bidra till större förståelse för den positiva utvecklingen hos svenskarna. Den riktiga nyheten är ju att rökningen, mycket tack vare snuset, halverats och att vi idag har två rökfria generationer i Sverige, säger Patrik Strömer.

Endast en tidning har valt att lyfta fram befolkningens hälsovinster: Enköpings-Posten. I deras artikel beskrivs den ökande snusförsäljningen i relation till att cigarettförsäljningen minskar och att hälsotillståndet bland länets invånare upplevs som gott.

Tobaksskatten motverkar folkhälsan

Nyligen höjdes priset på snus med tre kronor per dosa. Anledningen till att Swedish Match höjde priset är den höjda tobaksskatten, som varit omdiskuterat i flera omgångar. Det är ett tydligt exempel på hur man sätter käppar i hjulet för arbetet med att uppnå visionen om ett rökfritt Sverige, menar Patrik Strömer.

– Branschen gör sitt bästa för att skapa goda förutsättningar för att kommande generationer inte ska röka. Arbetet har resulterat i att regeringen idag har en reglering på plats. Men att höja skatten är att motarbeta de framstegen – det skickar en signal om skambeläggning som det svenska folket inte ska känna. Det borde vara en självklarhet att erbjuda produkter som ur ett folkhälsoperspektiv är mycket hälsosammare än livsfarlig rökning, säger Patrik Strömer.