Livsmedelsarbetareförbundet kräver att regeringen utreder hur nya EU-regler för nikotinprodukter kan påverka jobb i snusindustrin. Facket vill också samla partier och arbetsmarknadens parter bakom en gemensam svensk linje inför de kommande förhandlingarna i EU. 

Den 6 oktober skickade Nederländerna, Belgien, Finland, Frankrike, Ungern, Lettland, Slovenien och Spanien ett gemensamt brev till EU:s hälsokommissionär Olivér Várhelyi. 

Länderna vill bland annat stoppa nya nikotinprodukter från att nå EU-marknaden och ge medlemsländer möjlighet att helt förbjuda nikotinportioner. 

Nu kräver Livsmedelsarbetareförbundet, Livs, att regeringen tar fram en oberoende konsekvensutredning av vad förslagen kan innebära för svensk produktion och sysselsättning. 

– Vi kräver att Sverige vet vad man säger ja till, säger Nataša Stojković, förbundsordförande för Livs, i ett pressmeddelande. 

Hon betonar att förbundet inte motsätter sig reglering av nikotinprodukter. Det Livs vill försvara är inte företagens produkter eller vinster, utan människorna som arbetar i fabrikerna. 

– För politiker i Bryssel kan det här framstå som en fråga om produktreglering. För våra medlemmar handlar det om möjligheten att gå till jobbet, betala hyran och försörja sin familj. Deras framtid får inte bli en eftertanke i EU-politiken, säger Nataša Stojković. 

Tusentals jobb i snusindustrin kan påverkas 

Enligt Livs har konsekvenserna för svenska arbetstillfällen inte redovisats tillräckligt tydligt. 

I augusti presenterade Livsmedelsföretagen rapporten Snus ger tusentals jobb i Sverige. Enligt rapporten sysselsätter snusindustrin omkring 3 300 personer direkt och cirka 10 000 i hela värdekedjan. Exportvärdet uppgår till omkring 6,9 miljarder kronor per år. 

Rapporten varnade också för att alltför restriktiva EU-regler kan hämma innovation och investeringar och på sikt leda till att produktion flyttas från Sverige. 

Frågan har även fått konkreta lokala dimensioner. Tidningen Arbetet har rapporterat från Skrufs fabrik i Sävsjö, där den lokala Livsklubben bedömer att ett 75-tal anställda kan förlora jobbet om EU:s föreslagna minimiskatt på tobaksfria nikotinprodukter blir verklighet. 

Det handlar om en annan EU-process än de åtta ländernas krav på skärpta produktregler, men för Livs är båda exempel på hur beslut i Bryssel kan få konsekvenser för svensk nikotinproduktion och sysselsättning. 

Livs vill se en gemensam svensk linje 

Livs vill nu att regeringen skyndsamt samlar riksdagens partier och arbetsmarknadens parter kring en tydlig svensk hållning inför de kommande EU-förhandlingarna. 

Förbundet ställer sig bakom regler som skyddar barn och unga, bland annat effektiva ålderskontroller, tydliga marknadsföringsregler och fungerande tillsyn. 

Samtidigt anser Livs att regleringen måste vara proportionerlig och ta hänsyn till både sysselsättning, folkhälsa och risken för illegal handel. 

Kravet ligger i linje med den hållning som Nataša Stojković drivit under året. I en intervju med Snusforumet i juni efterlyste hon en reglering som i större utsträckning tar hänsyn till skillnaderna i risk mellan cigaretter och rökfria nikotinprodukter. 

I augusti skrev hon tillsammans med socialdemokraten Kenneth G. Forslund en debattartikel i Dagens Industri. Där argumenterade de för att svensk nikotinexport bör behandlas som en del av såväl industri- och exportpolitiken som folkhälsopolitiken. 

Sverige har motsatt sig nationella förbud 

Den svenska regeringen har tidigare argumenterat för att nationella förbud mot nikotinportioner kan utgöra otillåtna handelshinder på EU:s inre marknad. 

Sverige har också invänt mot flera sådana nationella förslag genom EU-anmälningsförfarandet TRIS. 

De åtta länderna vill nu att deras krav ska beaktas när EU-kommissionen ser över tobaksproduktdirektivet, TPD, och tobaksreklamdirektivet. 

Kommissionens förslag väntas före utgången av 2026. 

Livs understryker samtidigt att de åtta ländernas skrivelse innehåller politiska krav, inte beslutade förbud. 

Förbundet vill därför att konsekvenserna för svensk industri och svenska arbetstillfällen ska vara utredda innan Sverige tar ställning till de kommande EU-förslagen.