I utställningen Snusdynastin är visionären Jacob Fredrik Ljunglöf en av huvudpersonerna som gjorde snus till svensk tradition. Samtidigt blir det en inblick i en av Sveriges viktigaste industrier på 1800-talet.

På Östermalm i Stockholm pekar det Daneliuska huset rakt ut mot huvudstadens pulsådra Stureplan. De flesta känner kanske igen huset som den legendariska klubben Spy bar. Men i början av 1800-talet var huset, liksom många andra i Stockholm, en så kallad tobakstäppa och tobakslada. Här odlades och skördades nämligen tobak. Det var ett resultat av kung Fredrik I:s befallning år 1724 att odla tobak över hela landet, med målet att bli självförsörjande av råvaran. Eftersom Stockholm hade bland de bästa klimatförutsättningarna i landet för tobaksodling är det kanske inte så konstigt att det var just här som Jacob Fredrik Ljunglöf skapade det mest sålda snuset genom tiderna – Ettan.

En snusklassiker fyller 200 år

I år är det 200 år sedan Jacob Fredrik Ljunglöf tillverkade Ettan. Med anledning av detta invigdes basutställningen Snusdynastin den 23 september på Snus- och Tändsticksmuseet på Skansen i Stockholm. Genom att följa Jacob Fredrik Ljunglöfs framgångar som snusvisionär och Ettans 200-åriga historia, får besökare också en inblick i det svenska snusets rika historia.

Faktum är att tobaksodlingen var Sveriges tredje största industri i slutet av 1700-talet. När munsnuset blev vanligt på 1800-talet användes tobaken i huvudsak till snustillverkning. I slutet av 1800-talet skördades 300 ton tobak bara från Stockholms tobakstäppor.

Det svenska snuset får ett lyft

Utställningen Snusdynastin inleder historian med den 14-årige Jacob Fredrik Ljunglöfs flytt från Sörmland till ett Stockholm där moderniseringen ännu var i sin linda.

– Stockholm på den tiden var dels en ganska liten stad med cirka 80 000 invånare, men också fattigt. Koleraepidemin härjade och man var ganska trångbodd. Samtidigt var det huvudstaden där den tidiga industriella tillverkningen hade kommit igång, och det var det som lockade Jacob Fredrik Ljunglöf att flytta och slå sig fram här, säger Scott Springfeldt, museichef på Snus- och tändsticksmuseet.

Bara 26 år gammal köpte Jacob Fredric Ljunglöf loss snusfabriken han jobbade i och började tillverka snuset i eget namn. Han bestämmer sig för att göra det bästa snuset i Sverige. Idéerna han fick kom att utgöra en viktig del av det som är den svenska snustraditionen idag. För Ljunglöf handlade det inte bara om att odla tobak, utan att ha både lukt- och smaksinne för det allra bästa.

– Snuset jästes i tunnor och var en ganska ohygienisk produkt som inte gick att exportera. Jacob Fredrik insåg att han behövde andra tillverkningsmetoder för att få snusföretaget att växa. En ny metod som pastöriserade tobaken togs fram som gjorde att snuset hade längre hållbarhet och kunde exporteras till andra städer. Den här metoden var det stora genombrottet – utan den innovationen hade vi inte haft en snusindustri att tala om, säger Scott Springfeldt.

Knut Ljunglöf får förhålla sig till en ny tid

Snusdynastin tar besökaren vidare till Jacob Fredriks sons tid, Knut Ljunglöf. Han tog över fabriken 1860 och blev känd för sin så kallade snusnäsa och för att ha introducerat snuset till påven Leo XIII. Knut levde i ett annorlunda, mer modernt men bekymrat Sverige, inte minst på grund av diskussioner om ett statligt Tobaksmonopol i början av 1900-talet.

– Knut motsatte sig naturligtvis monopolet och var drivande i att motverka lagarna. Han gick ihop med andra snustillverkare, men det var inte tillräckligt för att toppa lagändringen.

Tobaksmonopolet blir ett personligt nederlag

Diskussioner om det statliga Tobaksmonopolet pågick under 14 år innan det till slut blev ett faktum 1915. Det blev Knut Ljunglöfs son, Robert Ljunglöf, som hanterade statens inlösen av snustillverkningen.

– Vi vet inte mer än att Knut blev deprimerad efter det. Förutom att han tvingades lämna över originalrecepten till snuset eldade han upp de flesta handlingar och arkiv. Det är också därför vi inte vet exakt vad som hände, men självklart blev det ett nederlag och en personlig tragedi, säger Scott Springfeldt.

Dagens snusindustri skulle imponera

Knut Ljunglöf hann skörda faderns framgångar genom att låta bygga bland annat det extravaganta Ljuglöfska slottet, sommarhuset Vita villan, Kvarnvikens kvarn och Lilla Ängby gård. Robert i sin tur blir en viktig figur som grundar en del av det som är svenskt näringsliv idag.

Men vad skulle visionären Jacob Fredrik Ljunglöf säga om dagens snusindustri, som han en gång revolutionerade?

– Han hade nog blivit imponerad över mångfalden, kvaliteten och teknologin. Jag tolkar snusindustrin idag som att det finns en rigorös kontroll och många varianter – är det något som Jacob Fredrik var besatt av så var det kvalitet. Men han var även besatt av tobak så jag vet inte vad han hade tyckt om nikotinpåsar, säger Scott Springfeldt.