Skatten på snus

Vad är skatten på snus? Varför beskattas snus hårdare än cigaretter? Här kan du läsa mer om politikens inriktning gällande punktskatten på tobak och den rådande debatten kring skatt på snus.

Skatten på snus har ökat med mer än 370 procent sedan 2006. Till skillnad från till exempel cigaretter, regleras beskattningen av snus inte i EU-rätt, utan i den svenska lagen om tobaksskatt. Beskattningen av snus skiljer sig vidare från beskattningen av cigaretter i den mån att skatten tas ut per kilo snus medan cigaretter beskattas dels per styck, dels som en andel av konsumentpriset. Skatten på tobak justeras varje år utifrån konsumentprisindex fr.o.m. kalenderåret 2012.

Punktskatten på snus

Skatten på snus har höjts vid flera tillfällen de senaste 17 åren. Regeringen höjde punktskatten på snus från 123 kronor till 246 kronor per kilo 2007 med folkhälsoskäl som motivering. Året därefter höjdes skatten från 246 kronor till 336 kronor per kilo. Syftet då var att finansiera andra skattesänkningar och införandet av jobbskatteavdraget.

Punktskatten höjdes till 382 kronor per kilo 2012, och igen 2015 till 432 kronor per kilo. Skälet för denna skattehöjning var återigen att främja folkhälsan. 

1 januari 2022 höjdes skatten på snus till 468 kronor per kilo.

Höjningar av punktskatter för röktobak och cigaretter och skatten för snus har ofta följts åt. Förklaringen är troligen praktisk: de båda produkterna har förknippats med varandra för att de båda är tobaksprodukter. 

Tidigare rådde det eventuellt en viss osäkerhet kring skillnaderna i relativ risk mellan bruk av cigaretter och snus. Men det har länge stått klart att cigaretter är farligare än snus. Och det senaste decenniets forskning har gjort klart att skillnaden är mycket stor.

Skatten på snus och snuskonsumtion

De kraftiga skattehöjningarna på snus har inte lett till minskad snuskonsumtion i någon högre utsträckning – snarare motsatsen (se bilden nedan).

Som David Sundén beskriver det i en färsk ESO-rapport: ”Fortsatt stigande priser efter 2008 medförde dock inte att snusandet minskade, tvärtom ökade snusningen, och andelen snusare ökade tillbaka till de nivåer som gällde innan skattehöjningarna.”

Sannolikt hade en större relativ prisskillnad mellan snus och cigaretter kunnat leda till att fler svenskar valde snus framför cigaretter.

Tobak och folkhälsa i Sverige

Antalet som röker i Sverige är rekordlågt jämfört med övriga EU-länder. År 2017 rökte sju procent av den vuxna befolkningen i Sverige medan rökningen i övriga EU-länder varierade mellan 17 och 37 procent. Genomsnittet i EU är 26 procent. År 2017 rökte fem procent av den manliga befolkningen i Sverige dagligen, jämfört med 18 procent som snusade. Bland de svenska kvinnorna rökte 9 procent dagligen medan 4 procent snusade.

Som en följd av den låga andelen rökare i Sverige är den tobaksrelaterade dödligheten lägre i Sverige än i andra länder. År 2000 var 10 procent av dödsfallen bland svenska män i Sverige rökningsrelaterade, vilket var den lägsta andelen i Europa. Den genomsnittliga siffran för EU:s 25 medlemsstater var 23 procent. Kvinnorna i Sverige låg på samma nivå som den genomsnittliga nivån i EU år 2000; 7 procent av dödsfallen var rökningsrelaterade.

Skatten på snus och skademinimering

Det råder forskningsmässig konsensus om att snus generellt sett är betydligt mindre skadligt än cigaretter. Exempelvis fann en av de senaste omfattande studierna om kopplingen mellan snusande och bukspottkörtelcancer att snusare löper lika låg risk som icke-snusare att utveckla sjukdomen. Flera andra studier om olika cancerformer och andra sjukdomar når motsvarande resultat. Som följd togs cancervarning för snus bort i Sverige år 2001. 

Snusare lider inte heller större risk än icke-snusare att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Däremot visar viss forskning att högkonsumenter av snus kan ha en något förhöjd risk att utveckla diabetes typ 2, dock en betydligt lägre höjning av risken än vad till exempel övervikt medför.

Snus har dessutom en skadereducerande effekt i och med att det kan verka som ett substitut till cigaretter, vilket den låga svenska rökningen och mortaliteten i tobaksrelaterade sjukdomar indikerar. 

Statens intäkter minskade från punktbeskattningen av snus med nästan 200 miljoner kronor mellan 2013 och 2014

En Demoskopundersökning från år 2020 visade att 24 procent av de intervjuade som lyckats sluta röka hade gjort det med hjälp av snus. Det kan jämföras med 15 procent som lyckats sluta med hjälp av nikotinläkemedel, eller de elva procent som lyckats sluta med hjälp av vanligt tuggummi. Bland de intervjuade var snus därmed det enskilt viktigaste hjälpmedlet i att lyckas sluta röka. 

Men de relativt sett större skattehöjningarna på snus mellan 2007–2015 har lett till att andelen rökare som övergår till snus har minskat.

Skatt och snusets samhällskostnader

Med få indikationer på möjliga negativa följder av snusande är det svårt att bedöma vilka samhällskostnader snuset medför. 

Enligt beräkningar i ESO-rapporten, medförde snusande samhällskostnader på 1,2 miljarder kronor för år 2016 eller 900 kr per snusare det året. Med hänvisning till osäkerheten i påståenden om snusandets negativa folkhälsoeffekter är denna siffra sannolikt överskattad, då den tar upp kostnader för cancervård. Och varje ny vetenskaplig studie som studerar relationen mellan snus och cancer har konstaterat att inget sådant samband finns. Statens intäkter från punktskatten på snus år 2016 var 2,9 miljarder kronor, vilket innebär att snusare det året subventionerade icke-snusare med minst 2,3 miljarder kronor.

Med andra ord, den förda politiken har medfört att snusarna kraftigt överkompenserar för de extra hälsorelaterade kostnader snusningen medför samhället. Sundén konstaterar i ESO-rapporten att statens intäkter från punktskatten på snus är cirka 4,5 gånger så höga som kostnaderna. 

Höjd punktbeskattning av snus och statens intäkter

Det finns en tendens till kraftig överskattning av effekterna på statens intäkter av höjningar av punktskatten på snus. Enligt en 2016 rapport from Skatteutskottet (2015/16:RFR8) varierar skillnaden mellan utfall och bruttoeffekt/prognos kraftigt.

Rapporten konstaterar att den budgetförstärkning som kommer av skattehöjningar dessutom konsekvent förefaller överskattas när det gäller tobaksskattehöjningar. Skatteutskottet bedömer också att skattehöjningarna 2007–2015 lett till att punktskatten på snus faller inom området för den så kallade Lafferterritoriet, där ökade skatter leder till minskade intäkter. 

Dagens skattenivå förefaller vara ineffektiv ur både folkhälsosynpunkt och med hänsyn till de offentliga finanserna

Enligt Skatteutskottet minskade statens intäkter från punktbeskattningen av snus med nästan 200 miljoner kronor mellan 2013 och 2014. Sammantaget med att andelen snusare trots höjd punktskatt inte minskar förefaller dagens skattenivå vara ineffektiv ur både folkhälsosynpunkt och med hänsyn till de offentliga finanserna.

Förklaringen ligger i att skattehöjningarna 2007–2015 har lett till en förskjutning av snusandet från premiumprodukter till lågprisprodukter. Och från produkter med högre vikt till produkter med lägre vikt. I sina beräkningskonventioner för punktbeskattningen av snus bedömer Finansdepartementet att priselasticiteten (utan att redovisa skälen för detta) för snus är mycket låg. Och att snusare därmed inte låter konsumtionen påverkas av prishöjningar. 

Enligt Skatteutskottets analys, ökade lågprissnusets andel av portionssnusmarknaden från ca 12 procent av marknaden 2006 till 44 procent 2013. Trenden påverkar statens intäkter negativt då genomsnittliga skatteuttaget (inklusive mervärdesskatt) på en dosa lågprissnus i portionsformat är ca 28 procent lägre än en dosa fullportionssnus.

Skatten har misslyckats att uppfylla de folkhälsoeffekter som flera regeringar angivit som skäl för skattehöjningar

Finansdepartementets till synes felaktiga antagande om priselasticiteten för snus har också ökat andelen snus som förs in i landet. Enligt SMD Logistics AB, som svarar för distribution, fakturering och tobaksskatteinbetalningar för i princip samtliga tobaksprodukter på den svenska marknaden, är resandeinförseln som andel av den uppskattade totala svenska konsumtionen  högre för snus än för cigaretter. Detta inkluderar inte eventuell smuggling och illegal försäljning av snus.

Slutsatser om skatten på snus

För att sammanfatta ovanstående text kan man dra följande generella slutsatser om punktbeskattningen av snus:

1) Den nuvarande nivån på punktskatten på snus är för hög. 

Detta får konsekvenser för både folkhälsa och offentliga finanser. Skattenivån motiverar inte rökare tillräckligt mycket att övergå till snusning, som är mycket mindre skadligt för hälsan. Statens intäkter från punktskatten har inte ökat i den takt Finansdepartementet förväntat sig trots att både andelen snusare har ökat och punktskatten har höjts successivt.

2) Snusare uppbär en skattebörda som kraftigt överstiger deras samhällskostnader. 

Även med mycket konservativa bedömningar om snusningens effekter på den enskilde snusarens hälsa och snusarkollektivets hälsa, är statens inkomster från skatten 4,5 gånger högre än samhällskostnaderna.

3) Målet om minskat snusande är folkhälsomässigt kontraproduktivt. 

Trots successiva och omfattande skattehöjningar har andelen snusare i Sverige ökat under perioden 2007–2015. De dramatiskt skilda effekterna på folkhälsan mellan snus och cigaretter, och det faktum att snuset är ett ytterst effektivt hjälpmedel för att minska cigarettrökning leder till slutsatsen det är irrationell skattepolitik att höja skatten på snus i samband med skattehöjningar på cigaretter. 

Skatten har misslyckats att uppfylla de folkhälsoeffekter som flera regeringar angivit som skäl för skattehöjningar. Snuset dessutom visat sig vara ett effektivt sätt att minska antalet rökare i Sverige, då dessa väljer att byta till snus. Dock har denna effekt avtagit med de senaste 13 årens skattehöjningar.

Därför står det utan tvivel i den svenska folkhälsans och Finansdepartementets intresse att punktskatten på snus inte höjs mer än konsumentprisindex.

Läs mer: Snusforumets artiklar om tobaksskatt

Källor

Synd och Skatt, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2019:2. David Sundén, Expertgruppen för studier i offentliga ekonomi. Norstedts Juridik, Stockholm, 2019. Länk: https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2017/06/2019_-2-synd-och-skatt.pdf

Punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter – skatteeffekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa produkter, 2015/16:RFR8. Skatteutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2016. Länk: https://data.riksdagen.se/fil/9ACF001D-C07A-4CCB-825B-A01F7A96F3F9

Swedish Match, 2020:1. Länk: https://www.swedishmatch.com/sv/Snus-och-halsa/Tobaksbruk/Tobaksbruk-i-siffror/

Special Eurobarometer 458: Attitudes of Europeans towards tobacco and electronic cigarettes, TNS political & social at the request of the European Commission, Directorate-General for Health and Food safety (DG SANTE), 2017. Länk: https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2146

Smokeless tobacco (snus) use and colorectal cancer incidence and survival: Results from nine pooled cohorts Araghi M et al, Scandinavian journal of public health 2017;45(8):741-748. Länk: https://www.lunduniversity.lu.se/lup/publication/56164159-0476-4d62-932c-0dfaf3791bba 

Swedish Match, 2020:2. Länk: https://www.swedishmatch.com/sv/Snus-och-halsa/The-Swedish-experience/ 

Vidare läsning

Samhällsekonomiskt optimala punktskatter på snus, Per Hortlund och Camilla Olsson, HUI Research på uppdrag av Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet, 2014. Länk: https://www.livsmedelsforetagen.se/app/uploads/2014/04/Samh%C3%A4llsekonomiskt-optimala-punktskatter-p%C3%A5-snus.pdf

Snusets hälsoeffekter – uppdaterad version, januari 2020. Snuskommissionen, 2020. Länk: http://snuskommissionen.se/wp-content/uploads/2020/03/Snusets-ha%CC%88lsoeffekter_Uppdaterad.pdf