Under Almedalen arrangerade Svenska Snustillverkarföreningen en paneldebatt som satte ljus på problematiken i en bakåtsträvande politik som leder till folkhälsoklyftor i Sverige.

Bristen på en skademinimerande tobakspolitik har bidragit till att det idag råder stora folkhälsoklyftor i Sverige. Även om Sverige snart kan klassas som ett rökfritt land med endast fem procent rökare, jämfört med EU-snittet som ligger på 18,4 procent dagligrökare, så är den dagliga rökningen i Sverige fortsatt hög bland lågutbildade och utrikesfödda.

Almedalens panelsamtal, som arrangerades av Svenska Snustillverkarföreningen på måndagen den 4 juli, syftade just till att lyfta fram utmaningen kring folkhälsoklyftor i Sverige kopplat till den nuvarande tobakspolitiken. Rökningens dödliga konsekvenser slår hårdast mot samhällets svagaste grupper. Debattens huvudfråga var därför: Hur kan en modern tobakspolitik bidra till en mer jämlik folkhälsa?

I panelsamtalet medverkande Niklas Wykman (M), Riksdagsledamot och andre vice ordförande i Skatteutskottet, Lotta Häyrynen, redaktör på LO Mediehus och krönikör på Aftonbladet samt David Sundén, nationalekonom och författare till ESO-rapporten ”Synd och skatt”. Samtalet modererades av den tidigare högskole- och forskningsministern Tobias Krantz (L).

Sverige kan bli ledande i snusfrågan

En djuplodande diskussion spände över allt från kulturella skillnader i valet av snus eller cigaretter, till jämlik vård kopplat till rökningens konsekvenser och bakgrunden till det högt beskattade snuset. Dynamiken satte ljus på att en bakåtsträvande politik sätter käppar i hjulet för Sverige att nå sitt fulla potential inom snusfrågan.

Lotta Häyrynen från LO, som själv slutade röka med hjälp av snus för tio år sedan, var kritisk till att Sverige idag driver en symbolisk politik istället för att vara ledande i en folkhälsofråga.

– Varför lyfter man inte fram snuset och siktar på att bli de främsta i EU som driver igenom en legalisering av snus i hela Europa?

Oklara politikerbesked om nikotin

David Sundén, nationalekonom, skickade två frågor till politiker: Är snus verkligen så skadligt för att marknaden ska regleras så pass hårt som den gör? Den andra frågan handlar snarare om att politiker behöver sätta ner foten kring var man står i nikotinfrågan. Antingen förstör nikotinet människors liv eller så påverkar den människor i samma utsträckning som koffein.

– Vi har ganska långt mellan de här skolorna och någonstans måste man bestämma sig, säger David Sundén.

Snusskatten – en lågt hängande frukt

David Sundén står också bakom den uppmärksammade ESO-rapporten “Synd och skatt”, som bland annat beskriver hur staten tar in mer än fem gånger så mycket i skatt som den högsta tillgängliga beräkningen för samhällskostnaderna av snus. 

Niklas Wykman (M) vill att skatten på snuset sänks. Han ser inte att en dränering av människors ekonomi motiverar samhällsekonomin ur ett hälsoperspektiv. Snarare handlar den höga beskattningen om att människor är redo att betala för att de är beroende.

– Det är alldeles uppenbart att det är lätt att beskatta det eftersom de som snusar inte vill vara utan nikotin. Det är en lågt hängande frukt för politiker, säger Niklas Wyman.

Skattefrågan inom tobakspolitiken förstärks av debattartikel i Expressen från den 29 juni där Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen, uppmanar politiker att sätta en snusskatt värdig folkhälsan och medborgarna. 

– Alla partier som vill bedriva en klok politik som dämpar inflationen, behandlar alla medborgare rättvist och bidrar till en bättre folkhälsa får naturligtvis lova sänkt skatt på snus. Mer än 1,2 miljoner röstberättigade snusare väntar på besked, skriver Patrik Strömer i debattartikeln.