Höstens nikotinpolitiska agenda laddar för konflikter – men också för möjligheter. Snusforumet spår tre faktorer som kan forma debatten under resten av 2025.

Hösten 2025 kan bli avgörande för snusets framtid i Sverige och i EU. Tre faktorer kommer att sätta tonen för debatten: rökningens återkomst, hälsoidealets skuggor och ett regelverk i fritt fall.

Rökningen är alltså inte ett passerat kapitel, även om man kan tro det när kampanjer riktas mot hälsosammare produkter.

1. Rökning – den verkliga boven i dramat

Sverige har fostrat två rökfria generationer – men globalt röker fortfarande cirka 1,3 miljarder människor med följden att sju miljoner människor dör i förtid varje år. Rökningen är alltså inte ett passerat kapitel, även om man kan tro det när kampanjer riktas mot hälsosammare produkter som kan ersätta de dödliga cigaretterna.

Just nu pågår diskussioner i EU om ett uppdaterat Tobaksproduktsdirektiv, där nikotinportioner riskerar att förbjudas. Där kan Sveriges kunskap om riskskillnader i olika tobaks- och nikotinprodukter spela en avgörande roll. Om Sverige ska hålla fast vid sitt försprång måste vi fortsätta sprida vår kunskap och säkerställa att rökarna inte glöms bort.

2. Hälsoidealet – ett ohälsosamt perspektiv

Vi lever i en tid där hälsotrender blivit en självklar del av mångas vardag. Men vad händer när det utvecklas till ett hälsoideal där perfektion styr över njutning? Antitobaks-lobbyn sprider farlig desinformation om att snus och nikotinportioner är lika farliga som cigarrettrökning. Lögnerna skapar förvirring och ger framför allt dåligt samvete hos de vuxna som väljer snus eller nikotinportioner som vardagsnjutning.

Den verkliga vinsten ligger i att fler får tillgång till mindre skadliga alternativ och kan njuta utan att riskera livet.

I höst måste debatten våga röra sig bort från de ouppnåeliga idealen. Alla kommer inte att leva perfekt – och det är heller inte målet. Den verkliga vinsten ligger i att fler får tillgång till mindre skadliga alternativ och kan njuta utan att riskera livet. Att ta en nikotinportion i vardagen borde inte behöva ursäktas – det borde snarare ses som ett tecken på att människor gör smarta, medvetna val.

3. Reglering – från svenskt slarv till europeiskt kaos

I Sverige brister det i tillsynen. Snustillverkarföreningens rapport visar att bara drygt hälften av butikerna i Stockholm genomför ID-kontroller vid köp av nikotinportioner – trots att lagen är glasklar. Det är ett misslyckande som skapade debatt i både riksdagen i maj och i Almedalen. Samtidigt pågår en större oreda på EU-nivå: medlemsländer tolkar och reglerar nya nikotinprodukter olika, vilket skapar ett regelpolitiskt lapptäcke som förvirrar både konsumenter, tillverkare och tillsynsmyndigheter.

I höst borde EU ta krafttag för att harmonisera reglerna.

Det har resulterat i otydlig konsumentinformation, gränsöverskridande svart marknad och – ironiskt nog – sämre skydd för unga.

I höst borde EU ta krafttag för att harmonisera reglerna. Sveriges politik utgår från den svenska erfarenheten, där en riskbaserad modell erkänner produkter som snus och nikotinportioner som mindre skadliga än cigaretter. En gemensam syn på tillsyn, märkning, tillgång och skademinimering skulle göra mer för folkhälsan än nya förbud. Men för det krävs att politiken vågar släppa dogmerna – och börja reglera med förnuft.