Riksdagsdebatten 21 mars visade att fler politiker behöver höja kunskapsnivån om skademinimering. Men det finns tecken på att Sverige går mot en skademinimeringslinje – och i längden mot ett rökfritt Sverige.

Hur vägen till ett rökfritt Sverige ska se ut är fortfarande under diskussion, trots att vi redan är på väg att bli världens första rökfria nation. Enligt befintlig forskning är vägen tydlig – svenskarna väljer bort rökningen till stor del tack vare snusets hälsofördelar, och på senare tid även nikotinportioner.

Sverige är ett perfekt exempel på hur skademinimering fungerar, eftersom skademinimering syftar till att erbjuda individer som använder nikotinprodukter ett säkrare alternativ till cigaretter, med målet att minska hälsoriskerna.

Regeringen driver gammal politik

Men utifrån riksdagsdebatten den 21 mars som handlade om ANDTS-frågor, är kunskapen om snus och alternativa nikotinportioner ännu inte på topp. Bland annat menade Karin Sundin (S) att det är bra ”om vi genomskådar argumenten om att vitt snus och e-cigaretter skulle vara en svensk väg för att få folk att sluta röka…”

Fortfarande ekar alltså föregångna regeringars tobakspolitik. Det är varken smart eller hjälpsamt mot den svenska befolkningen, anser Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen.

– Det var en intressant debatt som satte fingret på hur man kan förvränga budskapet om skademinimering för att det ska passa in i en föråldrad linje kring tobak. Det positiva är att regeringen som helhet har förstått principen med skademinimering – den kunskapen bör nå fram till socialdepartementet snarast.

Förslag på sänkt snusskatt ger hopp

Det finns alltså ljuspunkter även inom politiken. Ett tydligt sådant är regeringens förslag om sänkt snusskatt. Förslaget innebär att skatten på snus sänks med ungefär 20 procent, samtidigt som skatten på tobaksprodukter som cigaretter höjs med cirka nio procent. Regeringen förutspår att högre priser på cigaretter kan vara ett sätt att få ännu fler att välja bort den dödliga rökningen.

– Hälsoeffekterna varierar stort mellan snus och exempelvis cigarretter. Det är mot ljuset av detta fullt rimligt att återspegla den skillnaden även i skattepolitiken så att det mer hälsosamma alternativet blir cirka tre kronor billigare, sa den ekonomisk-politiska talespersonen för Sverigedemokraterna Oscar Sjöstedt när förslaget aviserades.

Viktiga röster för skademinimering

Apropå samma förslag lyfte Expressens ledarsida den 9 september 2023 de positiva konsekvenser som Sverige står inför, om förslaget blir verklighet.

– Att sänka skatten på klassiska prillor och höja den på röktobak kommer sannolikt att förbättra folkhälsan betydligt mer än socialministerns alla små statsbidrag mot ensamhet och för rörelse. Prisa finansdepartementet för skatteväxlingen.

I samband med antitobaksrörelsens attacker på regeringens förslag på skattesänkningen av snus var den oberoende Snuskommissionen snabba med att ge svar på tal.

– Det är oansvarigt och det kräver dessutom en ohederlig argumentation: Författarna hävdar att snus försvårar rökavvänjning och att risken att börja röka ökar om man snusar. Detta är med förlov sagt nonsens. Varför har annars det land med högst snuskonsumtion, alltså Sverige, den lägsta andelen rökare? Varför minskar rökningen i Sverige så dramatiskt om snusare börjar röka?

Skademinimering hjälper redan Sverige att bli rökfritt

Enligt Snuskommissionen är det 400 gånger farligare att röka än att snusa. När regeringen gör skadliga alternativ till snus dyrare signalerar de att det är skademinimeringsprincipen som gäller. Det är en milstolpe i Sveriges tobakshistoria, menade Snuskommissionen.

En Ipsos-undersökning som gjordes på uppdrag av det globala nätverket We are innovation visar att Sverige ligger 17 år före EU:s mål om rökfritt för 2040. En stor del är tack vare främjandet av alternativa produkter som snus.

– Om alla EU-länder följde Sveriges exempel skulle omkring 3,5 miljoner liv kunna räddas under det kommande decenniet, konstaterar läkaren Anders Milton, doktor vid Uppsala universitet och tidigare ordförande för World Medical Association och Svenska Röda Korset.