En CAN-representant som gör ”tolkningar” utan belägg i TV 4 får Patrik Strömer att efterlysa ett samtal om nikotin som präglas av offentlig data istället för magkänsla.

Jag såg inslaget om Svenskarnas snusvanor i TV4 och det var flera viktiga aspekter som tyvärr inte kom fram i detta inslag.

Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN får frågan om varför rökningen minskat så kraftigt och anger då förbud och höjda skatter, men nämner inte den självklara kopplingen till snus och nikotinportioner.

Sedan nämns att snusandet ökar.

”Har det ett samband?” frågar reportern.

”Det vet vi inte”, svarar Ramstedt. Däremot är hans ”tolkning” att nikotinportioner är ett pålägg till den vanlig rökningen.

”Dom som använder de här produkterna har en större tendens att börja röka tobak” fortsätter Ramstedt, helt utan att kunna skilja på korrelation och kausalitet.

”Vill man få ner rökningen, tror jag inte att det bästa är att ersätta den med annat”, menar Ramstedt.

Finns det verkligen något som helst belägg för de här ståndpunkterna?

I verkligheten har andra länder striktare regler och högre priser, men Sverige har ändå lägre rökning än dessa länder. Vad kan då förklaringen vara? Jo, det är förstås att vi har alternativ. När det gäller åtgärder för att minska rökningen finns det inte något bättre empiriskt stöd än att nikotin finns tillgängligt i andra former än cigaretter. Det ser vi genom att jämföra länder med varandra.

Inte vid ett enda tillfälle nämnde TV-inslaget skillnaden i hälsoeffekt mellan de olika cigaretter och nikotinportioner, annat i en öppen fråga från reportern. Skillnaden mellan snus, nikotinportioner och vejp är sannolikt väldigt liten, men i jämförelse med rökning är den gigantisk. Så varför inte titta mer på offentliga hälsodata? Varför har svenska män hälften så stor risk för lungcancer som männen i övriga EU?  Varför är dödligheten i tobaksrelaterade sjukdomar lägst i Sverige av alla EU-länder?

Sådana frågor hade varit intressanta att få upplysande svar på.