I slutet av oktober presenterade den nyvalda regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet sin budget. Ett av vallöftena som fått stryka på foten var punktskatten på snus. Skatten på snus höjs med cirka tolv procent, dubbelt så mycket jämfört med höjningen som föreslås för cigaretter, en ökning med sex procent. Regeringen har emellertid inte visat hur snus påverkar folkhälsan och ej heller tagit med i sin beräkning att snus ur såväl ett samhällsekonomiskt som hälsoperspektiv är ett bättre alternativ än cigaretter. Det finns alltså inga underlag som understödjer det faktum att snus skall beskattas hårdare än cigaretter. Beskattning av det svenska snuset matchar inte dess betydelse för folkhälsan.

Särskiljning av snus i vårbudgeten 

I våras presenterade alliansen sin vårbudget för 2014, dåvarande finansministern Anders Borg föreslog att tobaksskatten skulle höjas. En särskiljning skulle ske på snus och cigaretter där skatten på snuset skulle öka med 22 procent medans cigaretter endast skulle få en 4 procentig höjning.

Såväl Socialdemokraternas som Miljöpartiet motsatte sig högt och ljudligt förslaget, Socialdemokraterna kom att kalla det för ”hälsomässigt ologiskt”.

– När regeringen höjt tobaksskatten har man höjt den mycket mer på snus än på cigaretter. Ur ett folkhälsoperspektiv är det konstigt att relativt sett freda cigaretterna, sa Leif Jakobsson (S), som då var skatteutskottets vice ordförande.

Nuvarande finansministern, Magdalena Andersson (S) var även hon snabb i  sin kritik våren 2014.

– Vi har inte sett någon forskningsrapport om att snus är farligare än tobak. Vi accepterar regeringens intäkter men tycker att man ska ha samma relation för beskattning för snus och tobak. Annars finns det en risk att personer går från snus till rökning. Ur ett hälsoperspektiv är det inte gynnsamt, sade Magdalena Andersson (S).

”Skattechock ger fler rökare”

Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen, och Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livsmedelsarbetareförbundet, konstaterade i SvD Brännpunkt, april 2014, att ”Skattechock på snus ger fler rökare”. Via Handelns Utredningsinstitut kunde Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet konstaterat att om punktskatten på snus ökar med 2 kronor per dosa så skulle en sådan höjning leda till upp till 7 000 fler dagligrökare. Rapporten redogör för vad som kan vara samhällsekonomiskt optimala punktskatter på tobak, med särskilt fokus på snus. Enligt nationalekonomisk teori skall den optimala punktskatten på tobak motsvara den externa kostnad som uppstår som följd av tobaksbruk. Då snus för många människor utgör ett effektivt substitut till rökning och samtidigt är betydligt mindre hälsofarligt än rökning, kan snuset mycket väl ge positiva externa nettoeffekter.

Högre skatt på snus

Under valrörelsen var skattefrågan aktuell igen och Socialdemokraterna gav beskedet att skattekvoten på snus och cigaretter skulle höjas lika mycket, med åtta procent på båda varorna.

I slutet av oktober presenterade den nyvalda regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet sin budget. Ett av vallöftena som fått stryka på foten var skatten på snus. Skatten på snus höjs med cirka tolv procent, dubbelt så mycket jämfört med höjningen som föreslås för cigaretter, en ökning med sex procent.

– Vi ser att vi behöver den här knappa miljarden som tobaksskattehöjningen ger eftersom de finns stora hål i de offentliga finanserna. Vi vill investera mer i skola, jobb och välfärd. Då behöver vi pengar. För att få in dem visar beräkningarna att den här konstruktionen som ger oss dem, säger Fredrik Olovsson (S) ordförande i riskdagens finansutskott.

Regeringen har emellertid inte visat hur snus påverkar folkhälsan och ej heller tagit med i sin beräkning att snus ur såväl ett samhällsekonomiskt som hälsoperspektiv är ett bättre alternativ än cigaretter. Det finns alltså inga underlag som understödjer det faktum att snus skall beskattas hårdare än cigaretter, beskattning av det svenska snuset matchar inte dess betydelse för folkhälsan.

Socialdemokraterna lyfter fram att skattehöjningen på snus är en halvering jämfört med vad Alliansregeringen ville införa och att snusarna kan glädja sig åt att de har kunnat halvera den ökning som Moderaterna ville införa.

Motion om ny beskattningsprincip 

Hösten 2014 kom en motion in gällande skatt på nikotininnehållande produkter. I motionen, 2014/15:1208, föreslår Johan Pehrson och Barbro Westerholm (FP) en ny beskattningsprincip för nikotininnehållande produkter. Förslaget utgår från att samtliga produkter som innehåller nikotin ska beläggas med punktskatt, inte bara produkter som innehåller tobak. Motionärerna menar dock att punktskatten kan differentieras utifrån vetenskapligt grundade hälsorisker. Bakgrunden till förslaget är de ökade antalet nikotinprodukter på marknaden, som till exempel e-cigaretter. I praktiken skulle förslaget innebära att cigaretter skulle få en högre skatt än exempelvis snus eftersom de dokumenterade hälsoeffekterna är betydligt större.