Inför 2026 varnar Patrik Strömer, generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen, för faktaresistens och politiska låsningar. Men han ser samtidigt stora möjligheter för Sverige att ta ledartröjan inom skademinimering. 

Vilka politiska processer tror du kommer få störst påverkan på skademinimeringsområdet under 2026? 

Avgörande blir dels om svenska myndigheter fullt ut genomför den politik som riksdag och regering redan beslutat, dels om EU kan enas om en klok harmonisering av reglerna för nya nikotinprodukter. Sveriges tidiga branschöverenskommelse och tydliga lagstiftning med åldersgräns, innehållskrav och hälsovarningar visar på en modell som fler länder borde ta efter. 

Jag vill förstås gärna tro att vetenskap och förnuft kommer att nå framgångar. Men det är en känslig politisk miljö och förmågan att blunda för uppenbara fakta är stark.

Hur bedömer du att frågan om skademinimering kommer utvecklas nästa år?  

Jag vill förstås gärna tro att vetenskap och förnuft kommer att nå framgångar. Men det är en känslig politisk miljö och förmågan att blunda för uppenbara fakta är stark. I Sverige tror jag att vi generellt kommit en lång bit på väg, men jag ser samtidigt rubriker i media om ”lavinartad ökning” när det som de facto har skett är att färre personer röker medan antalet människor som använder nikotin är relativt konstant över tid. Och nikotin i sig har ju inte alls de hälsorisker som följer av att röka tobak och andas in röken i lungorna. 

Ser du en risk att politiken påverkas av de organisationer som driver en nolltoleranslinje mot nikotin? 

Den risken finns alltid. Utopiska mål kan bli samhällsfarliga, antingen genom att syndabockar pekas ut när det omöjliga inte uppnås, eller genom att situationen förvärras. Sverige är inte förskonat från smuggling och illegala produkter, men problemen är mindre än i länder med dålig reglering, höga skatter och en politik som inte tar hänsyn till faktiska resultat. Moraliskt laddade frågor riskerar dessutom att drivas av aktörer som saknar förmåga att ta in andra perspektiv, vilket oroar mer än enskilda EU-hot mot det vita snuset. 

för att Sverige ska kunna ta en tydligare ledarroll krävs en mer ärlig och rak diskussion om vad som faktiskt skadar folkhälsan och vad som inte gör det.

Vilken är den viktigaste fakta som politiker behöver ta med sig in i 2026? 

Att snus och nikotinportioner inte är helt riskfria produkter och att nikotin är beroendeframkallande. Men att det inte heller går att överskatta effekterna på folkhälsan av att människor slutar att röka för att de har alternativ. Jag träffar så många människor som snusar och som berättar att de rökt tidigare. Tänk om det kunde vara så i andra länder också!  

Fler borde säga som det är: Rökning är skadligt för hälsan. Du dör inte av snus.

Vilka möjligheter ser du för Sverige att stärka sin position som föregångare inom skademinimering? 

De möjligheterna är stora, förstås. Ett hinder är att Sverige är och har länge varit tysta och inte velat lyfta framgångarna. Det finns till och med svenska organisationer som Cancerfonden och A Non Smoking generation som förnekar att snuset spelat en stor roll för att minska den svenska rökningen. Varför förnekar man det uppenbara? Jag kan inte förstå det och en sådan hållning förtjänar ingen respekt.  

Men för att Sverige ska kunna ta en tydligare ledarroll krävs en mer ärlig och rak diskussion om vad som faktiskt skadar folkhälsan och vad som inte gör det. Fler borde säga som det är: Rökning är skadligt för hälsan. Du dör inte av snus. Många tycker att det är gött att snusa och det är inget folkhälsoproblem på samhällsnivå om människor snusar. Lite tolerans för andras livsval är nödvändigt för ett fungerande samhälle.