Snus innebär mindre hälsorisker än cigaretter enligt den medicinska forskningen.

Trots det beskattas snusare lika hårt som rökare.

Detta är något som utredaren David Sundén nu vänder sig emot.

– Olika tobaksprodukter ger upphov till olika kostnader och bör därför beskattas olika av det skälet, säger han.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, ESO, är en självständig kommitté under Finansdepartementet som har uppdraget att bredda och fördjupa underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut.

I den nya rapporten Synd och skatt – en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel granskar utredaren David Sundén vilka samhällsekonomiska effekter som kommit ut av de åtgärder som idag används för att styra konsumtionen inom dessa områden.

I rapporten konstaterar David Sundén att den kraftigt ökade tobaksskatten lett till att fler slutat röka. Han konstaterar också att dödligheten kopplat till cigarettrökning är lägre i Sverige än i övriga EU på grund av detta.

När det gäller snusets kraftiga beskattning kan utredaren dock inte se att det fått någon påverkan på hur många som snusar.

”Tveksam politik”

”Punktskatten på snus är à priori ett tveeggat instrument eftersom för höga skattehöjningar på snus relativt cigaretter kan få fler att röka. Eftersom rökning är mångfalt skadligare än snusning kan detta betraktas som en tveksam politik”, skriver David Sundén i rapporten.

Rapporten konstaterar också att snusare betalar mycket mer i skatt än vad snusandet kan antas kosta samhället.

– Skatten på snus är till stor del en fiskal skatt, dvs. snusandet används som en extra finansieringskälla av det offentligas kostnader, säger David Sundén till Snusforumet.

I ESO-rapporten slås det fast att snusarna bidrar till övriga skattebetalare med 2,3 miljarder kronor netto årligen. Sverige har cirka en miljon snusare, vilket innebär ett nettobidrag på 2 300 kronor per snusare till icke-snusare.

Bör beskattas olika

Att staten använder snusare som en inkomstkälla för att finansiera övriga samhällskostnader är något som David Sundén vänder sig emot.

Skulle det finnas skäl att beskatta snus och andra tobaksprodukter individuellt utifrån deras risk för folkhälsan?

– Grundprincipen är att en punktskatt ska korrigera för de extra kostnader som drabbar andra (dvs. det som kallas negativa externa effekter). Olika tobaksprodukter ger upphov till olika kostnader och bör därför beskattas olika av det skälet, säger David Sundén.

Svenska Snustillverkarföreningens generalsekreterare Patrik Strömer:

– Att en miljon svenska snusare straffbeskattas, trots att snusandet har positiva effekter på folkhälsan, är fullständigt orimligt. Jag har själv markerat mot detta genom att begära ett prillavdrag på 2 300 kronor i min deklaration för 2018.

Läs hela rapporten här: 

Synd och skatt – en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel