Krönika: Hur ska e-cigaretter beskattas? Efter vikt, skadlighet eller godtycke?

Nyheter

Svenskt snus har funnits i 200 år, elektroniska cigaretter i sin moderna tappning uppfanns i detta årtusende. Båda produkterna har den egenskapen att brukaren får i sig nikotin, utan att bli exponerad för cigarettens skadliga rök. Av det skälet är snus vetenskapligt fastlagt som betydligt mindre skadligt än rökning. Och även om det ännu inte går att säga vad de långsiktiga effekterna av att använda e-cigaretter, eller ”att vejpa”, så finns det ingen seriös forskning som ens antyder att det skulle vara skadligt för hälsan att sluta röka och använda andra typer av nikotin.

Minska skador inte bruk

Så långt historia och fakta. Nu räcker det inte med fakta i de här frågorna, i varje fall inte om du är politiker. I regeringens ANDT-strategi står att ”tobaksbruket ska minska”. Den formuleringen har hängt med sedan 2011, och ännu har inget riksdagsparti tagit avstånd från eller försökt ändra den formuleringen. Det vore såklart mer rimligt att driva en linje som tar fasta på att minska eventuella skador. Så är det för alkohol, där staten inte har några synpunkter på drickande så länge det inte leder till negativa konsekvenser.

Punktskatt på snus

Både alkohol och tobak är lagliga produkter, även om det är åldersgräns och en hel del regleringar och höga punktskatter. Men att de ändå politiskt behandlas på olika sätt, medför att regeringens politik för snus blir rejält snurrig.

Det finns alltså en särskild skatt på cigaretter. Även snus har en alldeles egen skatt som tas ut på vikten. För 2017 är punktskatten 435 kr/kg, vilket gör att det vatten som utgör omkring hälften av snus beskattas med 217:50/kg. Nikotinläkemedel har ingen punktskatt alls och det är dessutom tillåtet att göra reklam. E-cigaretter är ännu utan punktskatt, men regeringen har som ambition att få igenom en särskild skatt även där till 1 juli 2018.

Eftersom skatten på nikotin och tobak inte bygger på någon rimlig eller lättfattlig princip, blir också beskattningen baserad på godtycke eller på finansministerns förhoppningar om vad som är möjligt att dra in. Medan rökning är förknippat med kostnader i form av sjukvård, sjukskrivningar och folk som inte kan gå till jobbet på grund av sjukdom, så finns inte någon sådan koppling för snusare. Den som snusar behöver heller inte ta raster på arbetstid för att ställa sig utomhus.

Beskattning av e-cigaretter och nikotinläkemedel

Så medan snus bidrar till närmare 2,5 miljarder kronor till staten varje år och inte kostar samhället mer än vad konsumenterna frivilligt betalar, så ger e-cigaretter och nikotinläkemedel ingenting.

Ett sätt att försöka bryta statens osunda beroende av höjda skatter, skulle vara att likställa produkter med samma hälsopåverkan. Det går att tänka sig en skatt på nikotin, vilket även det skulle betyda en kraftig sänkning av skatten på just snus. Oavsett hur framtidens politik på det här området utformas är det nödvändigt att ändra på två grundläggande saker: Staten måste byta strategi så att det är skadeverkningar – inte konsumtion – som är vägledande. Som en konsekvens av ett nytt, rimligare synsätt så måste också skatten på snus sänkas. Det finns stöd i seriös forskning för en sådan linje, det finns stöd hos de svenska väljarna. De enda som kan vara emot är läkemedelsindustrin och personer som har betalt för att vara emot tobak. Och kanske en väldigt dumsnål finansminister. Alla andra är vinnare!

Patrik Strömer, Generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen