Snus & hälsa

Forskning om snus visar att Sverige har färre tobaksrelaterade sjukdomar än jämförbara länder och att snus är en av de tobaksprodukter som är minst skadliga för hälsan.

Snus & hälsa

Vad är svensk snus?

Svenskt snus består av tobak, salt, vatten och livsmedelsgodkända smaktillsatser.

Nikotinet i snuset finns naturligt i tobaksplantan och tas upp av slemhinnan i munnen när man snusar. Nikotinet tar sig sedan upp till hjärnans belöningssystem som ger en känsla av välbefinnande. Snusets effekter skapar både en uppiggande och lugnande känsla som upphör om inte mer till nikotin tillförs. Vid höga doser av snus eller om man är en ovan snusare finns risken för darrningar, illamående och hjärtklappning.

Snuset väldokumenterat i forskningen

Snus är den dominerade tobaksprodukten i Sverige och dess effekter finns noga dokumenterade i forskningen. Svenskt snus anses enligt forskningen vara en av de tobaksprodukter som är minst skadliga för hälsan. Hälsoeffekterna av tobaksbruket i Sverige är därför betydligt lägre än jämförbara länder, med färre tobaksrelaterade sjukdomar och låg rökrelaterad dödlighet, framför allt bland männen.

Tobaksbruket i Sverige ligger på samma nivå som i jämförbara länder. Män snusar i större utsträckning än kvinnor och Sverige har den lägsta andelen manliga dagligrökare i Europa (10 procent). Andelen manliga snusare är idag ca 18 procent jämfört med ca 3 procent kvinnliga snusare.

Den forskning som gjorts om svenskt snus ger ingen entydig bild av snusets hälsoeffekter. Snus är dock beroendeframkallande och kan skapa abstinens vid avslutat snusande. Saknaden efter nikotin kan yttra sig i form av irritation, sömnsvårigheter och rastlöshet. Man vet också att barn och ungdomar, gravida och ammande kvinnor samt hjärtsjuka bör undvika nikotin eftersom dessa är extra känsliga för nikotinets effekter. Gravida och ammande kvinnor bör vara särskilt försiktiga med nikotin eftersom det försämrar blodcirkulationen i moderkakan och hämmar fostrets tillväxt.

Tolv artiklar om snus och dess hälsoeffekter

Snusforumet har gjort en sammanställning av 12 vetenskapliga artiklar som berör snus som skadereducerare och avvänjningsmedel för rökning. De visar följande:

Le Houezec m fl (2011) har gjort en metastudie om nikotinläkemedel och snus som substitut till cigaretter och produkter för rökavvänjning. De studier som författarna har undersökt visar att snusbruk kan ge ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med personer som aldrig använt tobak. Studierna visar dock att snusbruk ger mycket liten eller ingen ökad risk för munhålecancer. En studie som refereras till i artikeln kommer fram till slutsatsen att snus är cirka 90 procent mindre farligt än cigaretter. Sverige är exempel på ett land som lyckats minska den tobaksrelaterade dödligheten med hjälp av snus och forskarna argumenterar därför för att regleringen av snus i EU bör ses över för att möjliggöra liknande minskningar i andra rökintensiva EU-länder.

Foulds m fl (2003) har gjort en forskningsgenomgång av artiklar och andra datakällor om snusbruk, annat tobaksbruk och förändringar av folkhälsan i Sverige. Forskningsgenomgången visar att svenskt snus inte tycks orsaka cancer eller luftvägssjukdomar, det kan dock öka risken för hjärtsjukdomar samt vara skadligt för foster, även om risken för detta är betydligt lägre för snusare än för rökare. Forskningen visar vidare att andelen män i Sverige som röker har minskat med 25 procent mellan 1976 och 2002 medan minskningen för kvinnor uppgår till 14 procent under samma period. Cirka 30 procent av männen har övergått till snus när de slutat röka vilket gjort att andelen män i Sverige som drabbas av lungcancer har minskat väsentligt.

Svenska män har färre luftvägssjukdomar än många européer

McNeill & Munafò (2012) diskuterar nyttan av att använda alternativa nikotin- och tobaksprodukter som riskreducerande medel för att minska bruket av cigaretter. De använder Sverige som exempel på ett land, som trots relativt högt tobaksbruk, lyckats minska tobaksrelaterade sjukdomar genom att minska bruket av cigaretter genom en övergång till snus. Minskningen avser i första hand svenska män som idag har Europas lägsta förekomst av både luftvägssjukdomar och munhålecancer. Genom tvärsnittsdata från norra Sverige har Rodu m fl (2003) kommit fram till att snus har spelat en stor roll i minskningen av rökning bland män i norr. Utvecklingen är kontrollerad för folkhälsopolitiska reformer och beror sannolikt på historiska och samhälleliga influenser. I en liknande studie studerar Lund m fl (2010) förekomsten av snusbruk och avslutat cigarettbruk i Norge. Liksom i Sverige visar den norska studien att snusbruk är förknippat med en ökad sannolikhet för att vara en före detta rökare.

Scheffels m fl (2012) har studerat förekomsten av snus som rökavvänjningsmetod bland norska män och kvinnor i åldrarna 16-74 år. Forskarna kommer fram till att snus är en vanlig rökavvänjningsmetod bland norska män medan norska kvinnor föredrar nikotinläkemedel. Man ser till exempel att 45,8 procent av männen under 45 år som använt snus i sitt senaste försök att sluta röka inte längre brukade cigaretter. Resultaten indikerar att snus kan vara en effektiv metod för att sluta röka.

Snusar för att kunna sluta röka

Lund och McNeill (2013) har studerat dubbelt bruk av snus och cigaretter bland norska män. I studien jämför forskarna brukare av både snus och cigaretter med brukare av endast cigaretter avseende intensitet i rökandet, planer att sluta röka samt deras framtida rökning. Studien studerade totalt 3 524 män i åldrarna 16-74 år, av dessa hade 6,8 procent kombinerat bruk av snus och cigaretter men bara 1 procent rapporterade att de använde båda produkterna dagligen. Studien visar att brukare med dubbelt bruk röker signifikant färre cigaretter än brukare som slutat snusa eller aldrig snusat. 53,6 procent av de brukare som använder snus dagligen uppger att syftet med snusandet är att sluta röka. Resultaten visar även att dubbla brukare i högre grad förväntar sig att de ska vara rökfria inom 5 år.

Lund (2012) har studerat uppfattningen om riskerna med snus respektive cigaretter och sambanden mellan riskuppfattningen och viljan att använda snus vid rökavvänjning. Studien som studerat 14 744 norska män i åldrarna 20-50 år, visar att endast 22,9 procent av männen som är dagligrökare anser att snus är betydligt mindre skadligt. Resterande grupp anser antingen att hälsoriskerna för snus är liknande eller större än cigaretter (39,8 procent) eller att snus utgör något lägre risk (37,2 procent). Lunds slutsats är att det finns stora möjligheter att förbättra rökares hälsa genom informationsinsatser om snusets skadereducerande effekt i länder där snus är tillåtet.